Gå till:

CT-skanning som verktyg för detektering av törskateangrepp på tall

CT-skannern vid Luleå tekniska universitet, med törskateskadade stockar i bakgrunden.
Foto: Kari Hyll
Kunskapsluckor om hur timmer som angripits av törskate ska hanteras leder till onödigt spill. Hur kan vi bedöma skadegraden? Ny rapport tittar på möjligheterna med CT-skanning.

Törskateangrepp på tall förväntas bli ett allt större problem för både skogsägare och sågverk i Norden. Det finns samtidigt stora kunskapsluckor om törskate generellt, och om hur man ska hantera angripet timmer för att minska de ekonomiska konsekvenserna av angreppen. Det finns exempelvis inget tillförlitligt sätt att detektera och bedöma skadegraden hos sågtimmer, vilket leder till ökat spill vid sågning då hela stockar oftast nedklassas där man eventuellt skulle kunna använda delar eller merparten av timret. Osäkerheten om de ekonomiska konsekvenserna är stor. Det saknas även kunskaper kring törskatesvampens biologi, samt trädets respons och försvar mot pågående infektion.

Syfte och metod

Syftet med denna förstudie var att (1) undersöka om röntgenbaserad datortomografi (CT-skanning) kan detektera törskateangrepp hos talltimmer, för att därmed kunna optimera sågningen och “rädda” det sågade virkets värde, (2) att jämföra CT-bildernas tredimensionella beskrivning av törskateangreppet med hur skadorna ser på utsidan, för att kunna ta fram rekommendationer för yttre bedömning av skadeangrepp till exempel vid avverkning, samt (3) att bedöma möjligheterna att beskriva skadeförloppet och trädets försvar mot svampangreppet.

Åtta törskateangripna och två icke angripna träd (tall) insamlades från ett gallringsbestånd och ett slutavverkningsbestånd utanför Bjurselet, Norsjö kommun i Västerbotten. Träden avverkades under januari månad 2022. Efter fällningen gjordes en okulär besiktning av trädstammarna, där längden på synligt törskateangripna områden mättes. Stammarna apterades i lämpliga längder för transport, samtidigt som det undveks att utföra apteringen i de törskateskadade områdena. Virket transporterades till LTU Träteknik i Skellefteå för CT-skanning.

 

Tvärsnitt med central skada.PNGTvärsnitt med perifer skada.PNG

Bildtext: CT-bilder av törskateskadade stockar. De mörka områdena är skada respektive kärnved. De ljusa områdena utanför skadan är frisk splintved. Vänster: tvärsnitt med central skada (går från barken till kärnveden). Höger: tvärsnitt med perifer skada (går ej hela vägen från barken till kärnveden).

Framtida möjligheter är goda

CT-skanningen av provträden visade att törskate kan detekteras på ett sätt som möjliggör fortsatt utveckling av en industriell detektering av törskate och optimering av timrets sönderdelning. En svårighet som dock uppdagades var att törskateangripna områden i splintveden har snarlik bildintensitet och kontrast som icke angripen kärnved. Det kunde även konstateras att törskatens utbredning i stammens volym är större än vad som kan detekteras okulärt på stammens mantelyta, framför allt i stammens längdriktning. I de preliminära analyser som ligger till grund för denna rapport är det dock inte möjligt att urskilja svampens tidsmässiga utbredning från angrepp till tidpunkten då CT-skanningen genomfördes. Däremot kan det konstateras att årsringar går att urskilja både i skadad och oskadad ved vilket ger möjligheten att från år till år följa skadeutvecklingen. DNA-analys detekterade förekomst av törskatesvamp i veden, både i och utanför kådrika områden. Den högsta mängden av törskatespecifikt DNA uppmättes utanför det kådrika området i splintvedens yttre delar.

Sammanfattningsvis visar studien att de tekniska förutsättningarna för att detektera de inre skadorna av törskate med CT-skanning är goda och att utveckling av algoritmer för bildbehandling är ett viktigt nästa steg för automatiserad detektion av törskate i tall.

Finansiering

Denna studie har genomförts i samarbete mellan Skogforsk och avdelningen för Träteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU Träteknik) i Skellefteå, där projektet ingått i det strategiska forskningsprogrammet CT WOOD. Projektet har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Gunnar Hedlunds Hedersfond.

Författarna vill särskilt tacka Stiftelsen Gunnar Hedlunds Hedersfond för deras finansiella bidrag till projektet, och Norra Skogs forskningsstiftelse för deras administrativa insats. Författarna vill också tacka José Couceiro och Lars Hansson på LTU Träteknik för deras stöd med bildbehandlingen.

Fakta om törskate

Törskate (Cronartium pini) är en rostsvamp som kan infektera flera tallarter, inklusive den i Norden vanligaste förekommande tallen (Pinus sylvestris), Montereytall (P. radiata) och Aleppotall (P. halepensis) (Kim m.fl. 2022; Samils & Stenlid 2022). Två undertyper av törskate har identifierats i nordiska skogar; en värdväxlande form som är beroende av ytterligare en art för att fullborda sin livscykel och en kronal form som angriper trädets övre del. Den främsta värdväxten för törskate i Sverige anses vara kovall (Melampyrum spp.) även om arter som pion och tulkört även kan agera mellanvärd (Metla 2007; Adolfsson 2022). De olika törskatevarianterna förekommer generellt i skilda geografier men har även påträffats i samma bestånd.

Nr 70-2022    Publicerad 2022-11-09 15:09
Skogsskador
Svampskador
Teknik & maskinarbete
Virkes & bränsleegenskaper
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.