Gå till:

Handledning om markfuktighetskartor

Ovan vänster: Depth-To-Water-karta, ovan höger: Metria markfuktighetsindex, nedan vänster: SLU Markfuktighetskarta klassad, nedan höger: SLU Markfuktighetskarta. Illustration: Anneli Ågren
En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket har tagits fram. Den beskriver även vad som kännetecknar fyra olika typer av markfuktighetskartor.

Markfuktighetskartor visar var det finns fuktiga och blöta områden intill sjöar och vattendrag. En del markfuktighetskartor visar även vattendragen och sjöarna. Dessa kartor innehåller en betydligt större andel av alla vattendrag jämfört med konventionella kartor, särskilt små vattendrag. En del av kartorna visar markfuktigheten även i torrare områden.

Markfuktighetskartor är användbara vid skoglig planering: vid förarbetet på kontoret, som underlag vid planering i fält och då man utför skogsbruksåtgärder. Det finns flera typer av digitala markfuktighetskartor och de har olika precision. Gemensamt för dessa kartor är att markfuktigheten främst modelleras med hjälp av topografiska data. De kartor som finns tillgängliga idag är DTW-kartor (Depth-To-Water), Metrias markfuktighetsindex och nyligen publicerades SLU Markfuktighetskarta och SLU Markfuktighetskarta klassad.

I denna handledning ges exempel på hur markfuktighetskartor kan användas för att förbättra skogsbrukets miljöhänsyn. Handledningen är tänkt för planerare, maskinförare, entreprenörer, privata skogsägare och tjänstemän i skogsbruket och vid olika myndigheter. Handledningen bygger på praktisk erfarenhet från skogsbruket i Sverige och Finland, vetenskapliga studier, rapporter och expertbedömningar. Den baseras på den engelskspråkiga rapporten av Ring med flera (2020) men har omarbetats för att bättre spegla svenska förhållanden.

Sammanfattningsvis kan markfuktighetskartor i kombination med kartor över sjöar och vattendrag till exempel användas för att:

  • ge en överblick av bäcknätverket
  • identifiera små vattendrag
  • planera drivningsvägar
  • hitta lämpliga placeringar för bäcköverfarter
  • bedöma om grenar och toppar (grot) behövs som markskydd
  • avgränsa kantzoner med träd och buskar längs vattendrag och sjöar
  • identifiera blöta områden där extra hänsyn kan behövas
  • skydda zonen nära vattendrag och sjöar från gödsling och markberedning
  • undvika oavsiktliga bäcköverfarter
  • identifiera trakter där högläggning kan vara en lämplig markberedningsmetod

Handledningen har tagits fram i samarbete mellan Skogforsk och SLU inom EU Interreg-projektet WAMBAF Tool Box, som pågår mellan 12 april 2019 och 31 juli 2021.

 

EU_logotyp.jpg

 

slu_logo_cmyk.jpg

Nr 11-2021    Publicerad 2021-03-03 15:44
Hänsyn
Mark & vatten
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.