https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2020/drivarens-utvecklingspotential/
Har drivaren fördelar jämfört med tvåmaskinsystemet? En ny rapport kartlägger drivarens utvecklingspotential med avseende på arbetsmetoder, teknisk utformning samt tids- och kostnadseffektivitet.
Drivningskostnaderna för tvåmaskinsystemet och drivarprotypen Komatsu X19 har visat sig likvärdiga i flera studier. För att introducera en ny serietillverkad drivare på marknaden krävs därför att drivarens prestation utvecklas såväl tekniskt som metodmässigt jämfört med tvåmaskinsystemet. Syftet med detta projekt var att kartlägga drivarens utvecklingspotential.
Under en workshop 2019 samlades ett antal personer med erfarenhet av arbete med drivare på olika sätt, bland annat förare av drivarprototypen Komatsu X19 och forskare från Skogforsk. Deltagarna formulerade idéer till tekniska och metodmässiga förändringar som kan utveckla drivaren. Som stöd sammanfattades hur X19 är konfigurerad idag, vilka arbetsmoment som ingår i arbetet med drivare och vilka förutsättningar som påverkar arbetet. De förslag med potential att spara tid analyserades efter workshopen. Komatsu Forest AB bedömde kostnader för tekniska förändringar. Därefter bedömdes sparade drivningskostnader.
Av förslagen som bedömdes ge sänkta drivningskostnader återfanns följande tekniska förändringar:
- en ny kran med ledad tiltpelare,
- assistans för körning mellan uppställningsplatser under avverknings- och lastningsarbete,
- lastrede med automatiskt höj- och sänkbara skiljestöttor,
- låsning av aggregatets tilt vid upparbetning av klenare stamdimensioner,
- snabbare låsning av aggregatet som underlättar redskapsskifte vid avverkningsplatsen istället för vid avlägg.
Det återfanns även en metodförändring i att den rena avverkningsplatsen tack vare direktlastning öppnar för andra körmönster. De tekniska förändringar och den metodutveckling som föreslagits bedöms ackumulerat leda till 9,4 procents tidsbesparing. Investeringskostnaden höjs sammantaget med 0,6 Mkr. Drivningskostnaderna bedöms sänkas med cirka 6,0 procent.
Förslagens effekter på tidsåtgång och drivningskostnad var av naturliga skäl svåra att bedöma, och det finns en osäkerhet i hur utfallet skulle bli i realiteten. Osäkerheten beror bland annat på troliga skillnader mellan beräkningar baserat på ett mindre urval av studier med skickliga förare, till storskalig operativ drift med ett kollektiv av förare. Sammantaget bedömer vi dock att rapportens potential kan falla ut något bättre om serietillverkade drivare införs i större skala. Den bedömningen grundas av att vi konsekvent varit försiktiga när det gäller skattningar av potentialen till de olika tidsbesparingarna.
