Gå till:

Dimensionsmätning och kapsprickor för drivaren Komatsu X19

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkes­värde jämfört med en traditionell skördare.

Drivare har funnits i det svenska skogsbruket sedan 2002, men maskintypen har ännu inte fått sitt genombrott. Under 2015-2016 har en ny prototypmaskin, Komatsu X19, åter ökat intresse för konceptet. Maskinen är en kombination av en skördare och en skotare som vid avverkning upparbetar virket direkt över lastbäraren. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkes­värde mellan avverkning med drivare och skördare, med fokus på dimensions­mätning och förekomst av kapsprickor. 

Studien hade två huvudsyften. Det första var att jämföra mätnoggrannhet avseende längd och diameter för drivaren vid upparbetning över en nästan full lastbärare i relation till upparbetning över mark. Det andra syftet var att jäm­föra andelen stockar med kapsprickor i lasset med andelen stockar med kap­sprickor vid upparbetning över mark. Testerna genom­fördes under två dagar i början av oktober strax utanför Sollefteå. Den första dagen studerades mät­ningen och dag två undersöktes förekomsten av kap­sprickor. Testerna utfördes i en talldominerad skog med en medelstam för tall på 0,43 m3fub.

Dimensionsmätningen testades genom jämförelse mellan två försöksled; stam­mar upparbetade över mark, samt stammar som upparbetats i den övre halvan av lasset. Vid test av förekomst av kapsprickor delades materi­alet in i tre försöksled; stammar upparbetade över mark, stam­mar upparbetade i den nedre halvan av lasset och stammar upparbetade i den övre halvan av lasset. Mätningarna av kapsprickor gjordes med trissmetoden.

Testet av mätningen indikerar att det inte finns någon betydande skillnad i drivarens mätnoggrannhet vid upparbetning över mark jämfört med upp­arbetning över lastbärare. Resultaten antyder att drivaren mäter stam­marnas diameter lite klenare än vad kontrollmätningen visar, men det finns en stor spridning i diametermätningen för såväl drivare som skördare. Det finns många förklaringar till vad detta kan bero på, däribland stammarnas utseende, slöa kvistknivar, kvistknivar som hoppat på kvistar, vinkeln på stammen samt aggregatets tryckinställningar.

Vad gäller förekomst av kapsprickor har inte någon markant skillnad vid upparbetning jämfört med upparbetning över lass kunnat fastslås. Det finns en tendens till minskad frekvens av kapsprickor i övre halvan av lasset jämfört med undre halvan av lasset, samt att kapsprickor i övre halvan av lasset var kor­tare och placerade närmare märg, i jämförelse med övriga för­söks­led. Dessa resultat är dock inte statistiskt säkerhetsställda.

Sammanfattningsvis indikerar studien att upparbetning med drivare inte bör medföra någon markant förändring i tillvarataget virkesvärde i jämförelse med upparbetning med skördare. För att kunna ge en säkrare bild av drivarens dimensionsmätning och hur dess upparbetning påverkar kapspricks­frekven­sen krävs kompletterande och mer omfattande tester.

Nr 30-2016    Publicerad 2016-03-07 07:59
2 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (2)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Karin Ågren, Skogforsk  7 år sedan
Tack för frågan! Helstamsmetoden är vanlig i andra delar av världen, speciellt i Nordamerika och delar av Ryssland. Den svenska industrin är dock uppbyggd för kortvirke och det skulle innebära höga investeringskostnader att byta system. I nuläget finns det ingen efterfrågan hos den svenska industrin efter helstamshantering, varför vi koncentrerar vår forskning på kortvirke. Vi bevakar dock alltid frågan om för- och nackdelar med olika avverkningsmetoder.
Anonym  7 år sedan
Helstamsmetoden i slutavverkning, hur ser ni på det I forskarvärlden?