Gå till:

Skogforsk tar grepp på skogens klimatnytta

Foto: Eva Ring, Skogforsk
I ett nytt forskningsprojekt undersöker Skogforsk och SLU hur den svenska skogen brukas bäst utifrån ett klimatperspektiv. Klimatnyttor från skogens produkter inkluderas i studien.

Vårt sätt att bruka skogen påverkar dess förmåga att leverera klimatnyttor på en rad olika områden. Idag bidrar skogen genom att fånga in kol, lagra det i skog och mark samt erbjuda en förnybar råvara som kan ersätta mer energikrävande eller fossila produkter och material i samhället. Men på vilket sätt kan skogen bäst bidra? Bör vi förlänga omloppstiderna och binda mer koldioxid i den växande skogen, eller öka virkesuttaget och på så vis minska de fossila utsläppen genom att fossilt byts ut mot förnybart (substitutionseffekter)? Hur påverkar kontinuitetsskogsbruk klimatnyttan över tid? Kort sagt, hur ska de svenska skogarna skötas för att maximera den samlade klimatpositiva effekten?

”Jag märker att många är intresserade av, och funderar över, dessa frågor, såväl i samhället i stort, som bland skogsägare och anställda i skogsindustrin”, säger Karin Ågren, forskare vid Skogforsk, som leder projektet tillsammans med Skogforsk-kollegan Anders Eriksson. 

”Ja, det finns en stor vilja att vara med och bidra i klimatomställningen. Idag är dock skogsdebatten ofta polariserad och det är svårt för en skogsägare att få en helhetsbild av det egna brukandets klimateffekter, på både kort och lång sikt”, säger han.

I projektet, där forskare från Skogforsk och SLU samarbetar, undersöks hur valet av skötselmetod påverkar skogens tillväxt och produktutfall, och i slutändan vilken klimateffekt de olika metoderna kommer att ge. I ett första steg görs simuleringar av hur skogens löpande nettotillväxt, kolförrådets utveckling, samt det skördade virkets diameter-, längd-, och trädslagsfördelningar, påverkas av en förändrad skogsskötsel. Förändrad gallringsstyrka och förlängd omloppstid är exempel på skötselstrategier som simuleras.

I projektets nästa steg genomförs simuleringar av hur träden kapas (apteras) efter avverkning. Då framkommer det hur stor andel som blir timmer, massaved eller brännved, givet de olika skötselscenarierna.

I ett sista steg används produktutfallet, i kombination med information om skogens nettotillväxt och kolförrådets utveckling, som underlag för att beräkna hur skötseln över tid påverkar den globala klimateffekten i grader Celsius.

”Jag tror att kopplingen till faktiska förändringar av temperaturen är pedagogisk för att visa om en förändrad skötsel har en värmande eller kylande effekt på klimatet under olika tidsperioder”, säger Anders Eriksson.

”Vår förhoppning är att projektresultaten ska underlätta för såväl små som stora skogsägare att kunna ta mer medvetna beslut angående skogens skötsel med avseende på klimatnyttan”, säger Karin Ågren.

2022-12-19 11:28