Gå till:

Skötselförsök efter törskateangrepp

Törskatedrabbad ung tall. Syftet med försöken är att hitta anpassade skötselmetoder som ska minimera tillväxtförluster efter törskateangrepp.
Foto: Sveaskog
Törskatesvampen sprider sig i tallskog i Norr- och Västerbotten. Nu ska Skogforsk, tillsammans med SCA, Sveaskog, Holmen Skog och Norra Skogsägarna, utveckla skötselmodeller för drabbade ungskogar.

Hur man på bästa sätt ska sköta drabbade ungskogar för att bromsa angreppen inne i bestånden, och minimera produktionsförlusterna, är en fråga som diskuteras ofta bland skogsägare i Norr- och Västerbotten. Förhoppningen är att det nystartade projektet Demoförsök i törskatedrabbad ungskog ska ge dem vägledning.

10-årigt projekt

Projektet har nyligen dragits i gång och ska löpa i tio år. I flertalet demoförsök ska olika former av praktiska skogsskötselåtgärder testas. Det övergripande målet är ta fram rekommendationer för praktisk skogsskötsel i törskatedrabbad ungskog.

Bestånd i bolagsskogar

Varje bolag i projektet ska ta fram två gallringsbestånd och två röjningsbestånd, som är drabbade av törskate. På objekten ska olika skötselåtgärder utföras på permanenta försöksytor. Projektet koordineras av Skogforsk som också ansvarar för inventeringar och sammanställning av resultaten tre, sex och tio år efter utförda skötselåtgärder.

Skötselmodeller som testas

Tät röjning eller gallring
Så många friska stammar som möjligt lämnas och angripna stammar röjs bort. Tanken är att ha ett antal stammar i reserv om spridningen av törskaten fortsätter i beståndet.

Röjning eller gallring av tallar som är, eller misstänks vara, angripna
I möjligaste mån ersätts borttagna stammar med befintliga, och någorlunda utvecklingsbara, granar eller lövträd.

Genomsnittligt antal huvudstammar efter röjning: 2 000 per hektar 
Gallringsuttag: grundyta efter gallring enligt markägarens instruktion eller enligt gallringsmall.

Röjning eller gallring i strikta förband
Görs enligt markägarens (deltagande bolags) instruktion och med hänsyn till ståndort. Gran och löv lämnas i större luckor, men ingen hänsyn tas till att tallarna är angripna av törskate. Man blundar helt enkelt för att tallarna är törskateangripna och röjer alltså inte omkull eller gallrar ut dem om de i övrigt ser ut att vara utvecklingsbara.
Genomsnittligt antal huvudstammar efter röjning: 2 000 per hektar.

Obehandlad kontrollyta
Lämnas helt orörd utan röjning eller gallring.

 

TorskateGrafik_BESK.jpg

Principskiss över skogsskötselåtgärder på de permanenta försöksytorna. GRAFIK: Skogforsk

Om törskate

Törskate är en rostsvamp som främst är känd för att angripa äldre tallar och där ge upphov till döda toppar, så kallade gaddtallar.

Sedan början på 2000-talet har flertalet inventeringar visat på omfattande törskateangrepp även på unga tallar i östra Norrbotten och nordöstra Västerbotten.

Angreppen på ungskog tros främst förorsakas av en variant av törskatesvamp (Cronartium flaccidum) som i norra Sverige huvudsakligen värdväxlar med örten skogskovall. Efter ett antal år dör som regel de angripna tallplantorna.

Inventeringar tyder på att så mycket som 100 000 hektar tallungskog kan vara drabbad.

 

2019-12-20 10:31