Tredje nationella laserskanningen – sju företag delfinansierar

SCA, Sveaskog, Södra, Stora Enso, Holmen, Norra Skog och Mellanskog är de sju delfinansierande företagen. Den nationella laserskanningen är ett regeringsuppdrag till Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och SLU. Syftet är att samla in stora mängder data om Sveriges skogsmark, något som kombineras med SLU:s fältdata från riksskogstaxeringen. Sammantaget skapas underlag till skogliga grunddata, som förvaltas av Skogsstyrelsen.    

”Informationen har utvecklats till en mycket betydelsefull kunskapskälla för det svenska skogsbruket. Det är glädjande att företagen är med och bidrar”, säger Maria Nordström, chef för Skogforsks forskningsprogram Digital transformation och skoglig planering.

Flera nyttor

Nyttan för skogsbruket handlar dels om att kunna göra prognoser på utfall av åtgärder, avgränsa natur- och kulturvärden och uppdatera register med mera, dels om att ta fram skogsbruksplaner för skogsägare på ett rationellt sätt. 

”Datan vi får in gör till exempel att både Södra som organisation, och våra medlemmar, kan planera på flera nivåer: bestånd, fastighet och landskap”, säger Magnus Petersson, chef för skoglig utveckling på Södra. 

De sju företagen ser också att en investering i den nationella laserskanningen ger snabbare omdrev och möjligheter att påverka upplägg och därmed nyttan. Erik Willén, chef för precisionsskogsbruk på Stora Enso Skog, ger ett exempel: 

”Vi kunde skjuta på skanningen av områden, som nyligen drabbades av stormen Johannes. Skulle skanningen ha genomförts nu i vår hade vi fått dåliga skattningar på grund av många liggande och lutande träd”, säger Erik Willén.

Viktigt med täta omdrev  

Kostnadsmässigt kan högre upplösning eller tätare omdrev ställas mot varandra. Enligt Erik Willén ser skogsbolagen täta omdrev som ännu viktigare än hög upplösning, något som bekräftas av Jonas Eriksson, skogsbrukschef på Holmen Skog.  

”Visst vore det önskvärt med högre upplösning (5–10 punkter per kvadratmeter), eftersom det bland annat skulle möjliggöra identifiering av enskilda träd, fornlämningar, diken och skiktade skogar. Men det får inte ske på bekostnad av tiden mellan omdreven”, säger Jonas Eriksson. 

Skogsägareföreningarna är inne på samma linje: 

”Det är viktigare att veta ungefär hur något ser ut idag än exakt hur det såg ut för några år sedan. Ökad punkttäthet är också värdefullt, men aktualiteten är avgörande för operativ nytta”, säger Henrik Boström, digitaliseringschef på Mellanskog.

”Nyttorna med högre punkttäthet är många, men det får inte innebära att omdreven kommer glesare”, säger Ulrika Wide, skogsdataspecialist på Norra Skog.

Fler finansiärer välkomnas

Representanterna för de sju skogsföretagen anser att fler sektorer borde ha nytta av laserskanningen och därmed vara potentiella delfinansiärer. Som exempel nämner de IT, anläggning, samhälls- och infrastrukturplanering, jordbruk, totalförsvar, kommuner, räddningstjänst, miljö- och kulturvård samt bank och försäkring vid markvärderingar och riskbedömningar.