Tre miljoner till Skogforsk för att rädda almen och asken

Pengarna tillskjuts genom ett regeringsuppdrag till det statliga forskningsrådet Formas. 
Enligt Skogforsks förädlingschef, Thomas Kraft, har Skogforsk i flera år samarbetat med SLU om att förädla fram askar som är resistenta mot askskottsjukan. Finansieringen har varierat över åren och det var först 2021 som den stabiliserades tack vare att Sveaskog sköt till en miljon kronor per år, öronmärkta för arbetet.

”Det gjorde att vi också kunde börja jobba med almen, som är hotad av almsjukan. Och när regeringen nu skjuter till ytterligare medel så kan vi skala upp projektet och det är mycket glädjande”, säger Thomas Kraft.

Arbetet syftar till att ta fram frö- och plantmaterial som är mer motståndskraftigt mot sjukdomarna almsjuka och askskottsjuka. Sjukdomarna har redan orsakat omfattande skador på de båda trädslagen, som nu är starkt hotade i Sverige.

”Förhoppningen är att på sikt kunna återskapa ädellövskogar där friska almar och askar har en viktig roll”, säger Thomas Kraft.

Intitativ från regeringen

Satsningen sker mot bakgrund av att en regeringsutredning förra året överlämnade betänkandet ”En framtid för alm och ask – förädling, forskning och finansiering”, till regeringen. I betänkandet föreslås särskilda åtgärder för att stärka motståndskraften hos trädslagen. Bland annat föreslås ett nationellt program för resistensförädling, riktade forskningsinsatser och fortsatt bekämpning av almsjuka på Gotland där 90 procent av Sveriges almar fortfarande lever tack vare aktiva insatser.

”Med regeringens satsning, och ett växande internationellt samarbete, finns nu hopp om att rädda två av Sveriges mest älskade trädslag, och de många arter som är beroende av dem”, säger Thomas Kraft.

De senaste åren har forskare, i samarbete med allmänheten, lokaliserat främst askar som verkar vara resistenta mot askskottsjuka. Träden har testats och använts i förädlingsprogram, bland annat vid Skogforsks forskningsstation i skånska Ekebo. 

På samma sätt driver Skogforsk numera det så kallade Almuppropet. Här uppmanas allmänheten att rapportera in levande, vitala almar som växer intill redan döda almar. Från träden vill Skogforsk ta kvistar för att testa om några av dem har resistens mot svampen som orsakar almsjukan.

”När det gäller ask har vi kommit längre och därför har vi just nu fokus på att få i gång arbetet med alm. Vi hoppas få fram sjukdomsresistenta frön och plantor, också av alm”, säger Thomas Kraft.



Fakta almsjuka och askskottsjuka

Almsjukan, som upptäcktes i Sverige på 1950-talet, är en svampsjukdom som sprids med skalbaggen almsplintborre. När ett träd smittas dör det ofta inom ett år. Sjukdomen är nu spridd över hela almens utbredningsområde, och utan resistenta träd är bekämpningsstrategierna på sikt ohållbara.

Askskottsjukan, som upptäcktes i Sverige 2001, orsakas av en svamp som tros ha kommit till Europa via importerad manchurisk ask. Idag är de flesta askar i Sverige angripna, och en stor del har redan dött. Enstaka träd visar dock viss resistens, vilket gör det viktigt att identifiera och föröka dessa individer.

Både alm och ask är värdträd för ett stort antal andra arter. Almen är värd för cirka 250 arter, varav 121 är rödlistade. Asken är värd för omkring 200 arter, varav 94 är rödlistade. När dessa träd försvinner riskerar även många av dessa arter att dö ut.

Utöver sin ekologiska betydelse har träden också en stark kulturell förankring. I den nordiska mytologin var asken Yggdrasil världsträdet, och enligt skapelseberättelsen formades den första mannen av en ask och den första kvinnan av en alm.


Om ask
Läs mer om asken HÄR.

Om alm 
Läs mer om almen HÄR.

Om almuppropet
Läs mer om almuppropet HÄR.