Skogforsk i Europaparlamentet: ”Rätt skogsskötsel bidrar till klimatmålen”
Rekommendationen är en av tre som ges i Policy Briefen Potential and limits of European forests in climate mitigation, som nyligen skrevs av Skogforsk, och dess motsvarigheter i Norge (NIBIO), Österrike (BFW), Finland (Luke) och Slovenien (Slovenian Forestry Institute).
I sin helhet visar den att Europas kolsänka i skogarna försvagas, vilket är ett känt faktum. Nya skogsinventeringar pekar på minskad tillväxt, ökade markutsläpp och ett växande tryck från torka, skadeinsekter och skogsbränder.
Tre rekommendationer
Därför ger rapportförfattarna tre tydliga rekommendationer till beslutsfattare med koppling till Europas skogar:
- Sätt klimatmål för skogen som är realistiska och mätbara, med hänsyn till naturliga variationer och klimatets osäkerheter.
- Ge starkare incitament för skogsskötsel som ger långsiktig kolinlagring i både skogar och träprodukter samt motståndskraftiga skogar.
- Erkänn skogsmarkernas roll i klimatpolitiken. Den lagrar mer kol än träden själva.
Rekommendationen om hur skogarna bör skötas långsiktigt presenterades av Skogforsks VD, Charlotte Bengtsson. Hon uppmanade beslutsfattare att ge skogsägare ökat stöd, rådgivning och tydliga incitament för att genomföra effektiva, praktiska skötselåtgärder.
"Skogsskötselåtgärder måste vara anpassade efter förhållandena på aktuell plats. Det går inte att ge rekommendationer som rakt av passar alla Europas länder. Och klok skogsskötsel kan ge “dubbel nytta”: ökad kolinlagring i både skogen och i träprodukter. Samtidigt blir Europas skogar bättre rustade att stå emot klimatförändringarnas effekter", sa Charlotte Bengtsson.
Hon poängterade nyttan med robusta, förädlade plantor, som är anpassade till framtida klimat och behov av råvara samt blandskogar med flera trädslag för minskad sårbarhet. Samtidigt konstaterade hon att det tar tid att nå resultat av skogsskötselåtgärder.
"Skogsägare behöver därför ges tid att vara långsiktiga, sa Charlotte Bengtsson."
Ska bygga på vetenskap
Enligt EU:s lagstiftning för markanvändning, markanvändningsförändringar och skogsbruk (LULUCF) ska skogssektorn binda 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2030. Men rapportförfattarna varnar för att målen kan bli orealistiska om inte politiken baseras på vetenskapliga fakta och backas upp av tillräckliga resurser.
Policy Briefen avslutas med slutsatsen att skogarna förblir en central del av EU:s klimatarbete och målet om klimatneutralitet 2050 – men bara om strategierna tar hänsyn till de ekologiska begränsningarna och aktivt stöder ett hållbart skogsbruk i praktiken.