logga
Raul Fernandez Lacruz, Skogforsk, leder den del i projektet där gödslingens effekter på trädens tillväxt och biomassaproduktion följs upp.
Bild: Elin Fries, Bitzer Productions
Nu avslutas ett unikt gödslingsförsök, anlagt i Västerbotten 1982. På försöksytan avverkades nyligen ett 120-årigt tallbestånd i syfte att följa upp gödslingens effekter på träden och ekosystemet.

I Åsele, i Västerbottens inland, avslutas nu ett av Sveriges mest långvariga skogliga gödslingsförsök. Redan 1982 anlades försöksytorna, med syftet att förstå hur olika intensiteter av kvävegödsling påverkar trädtillväxt, virkesegenskaper, klimatnytta och biologisk mångfald. I början av september hade träden hunnit bli runt 120 år gamla och det var dags för avverkning. 

Skogforsks Hagos Lundström, med många år bakom sig som försöktekniker, deltar i uppföljningsarbetet. Trädens alla delar tas om hand.  

– I slutändan handlar det om att få bättre kunskapsunderlag. När är gödsling kostnadseffektiv, när gör den mest nytta – och vad betyder den för miljön och produktionen? Men resultaten får vi först om några år, när vi hunnit analysera alla data, säger Raul Fernandez Lacruz.

Projektet drivs i ett samarbete mellan Skogforsk och markägaren SCA med finansiering av Energimyndigheten. 


Jan Nestander, seniortekniker (stående), och Raul Fernandez Lacruz, båda Skogforsk, stämplar siffror på timmerstockar. Stockarna och spåras hela vägen till SCA:s sågverk i Bollsta där de mäts de i en tredimensionell röntgenmätram. Därmed kan stockarnas virkeskvalitetsegenskaper studeras. 

Kit för undersökning av gödslingseffekter. En våg för vägning av biomassa, grenar och barr insamlade i en platspåse samt en stocktrissa för undersökning av virkesegenskaper. Kvistarna i påsen torkas för att ta reda på fukthalten och analyseras för att fastställa innehåll av kol och kväve  i biomassan.

Publicerad 2025-09-23 09:29