Ny fjärranalysmetod kan hitta skyddsvärda skogar
Sverige behöver identifiera och kartlägga skyddsvärda skogar med höga naturvärden, inte minst på grund av krav grundade på EU:s art- och habitatdirektiv. Det aktuella projektet syftar till att utveckla en fjärranalysmetod för effektiv avgränsning av skogar och naturtyper, som enligt direktivet klassas som särskilt skyddsvärda (se faktaruta). Metoden har potential att förbättra Sveriges möjligheter att rapportera och vidta åtgärder för att säkerställa gynnsam bevarandestatus för dessa naturtyper.
Avancerad AI
"I vår metod använder vi AI och fjärranalysteknik för att analysera digitala kartor och laserdata och kan därigenom identifiera skogar med höga naturvärden. Vi tittar på faktorer som exempelvis trädhöjd, variation i trädskikt, och markfuktighet för att bedöma vilka områden som sannolikt klassas som skyddsvärda, enligt EU:s direktiv”, säger projektledaren Per Westerfelt, som är ekolog och forskare på Skogforsk.
För att träna AI-systemet används fältdata från flera olika källor. Historiska ortofoton (geometriskt korrigerade flygbilder) och laserskanningar från olika tidsperioder ger potentiell information om skiktning, trädkontinuitet och tillväxt, vilket förbättrar modellens noggrannhet.
"Genom att kombinera flera datakällor, från laserdata till markfuktighetskartor och bildlager, kan vi bygga en metod som inte bara är mer tidseffektiv än fältinventeringar, utan också ger en bättre övergripande bild av landskapet," säger Per Westerfelt.
Integrering i skogsbruket
En del i projektet är att harmonisera de naturtypsbegrepp som används inom EU med svenska biotopsdefinitioner. Det ska ge en tydligare koppling mellan EU-direktiven och det praktiska, svenska skogsbruket, enligt Per Westerfelt.
"Det kan i sin tur öka transparensen och förståelsen för skogsbrukare hur EU-direktiven hänger ihop med det operativa arbetet på den egna marken", säger han.
"Genom att kombinera fjärranalys och AI kan vi ta viktiga steg för att förbättra kunskapen om loklaiseringen av skogar med höga naturvärden och bidra till en hållbar förvaltning av Sveriges skyddsvärda skogar," säger Per Westerfelt.
Per Westerfelt.
Bild: Sven Tegelmo, Skogforsk
Resultaten från forskningsprojektet kan också komma att användas för att identifiera skogar som är lämpliga för restaureringsåtgärder enligt EU:s naturrestaureringsförordning.
”Fjärranalys för att avgränsa skyddsvärd skog enligt EU:s Art – och habitatdirektiv” - projektet i sammanfattning:
- Drivs av Skogforsk i samarbete med SLU Artdatabanken.
- Använder fjärranalys och AI för att identifiera skyddsvärd skog.
- Ska bidra till Sveriges rapportering inom EU:s art- och Habitatdirektiv.
- Pågår till slutet av 2025.
Skyddsvärda naturtyper enligt EU:s Art- och Habitatdirektiv (15 stycken):
- taiga
- nordlig ädellövskog
- landhöjningsskog
- fjällbjörkskog
- näringsrik granskog
- åsbarrskog
- lövsumpskog
- näringsfattig bokskog
- näringsrik bokskog
- näringsrik ekskog
- näringsfattig ekskog
- ädellövskog i branter
- skogsbevuxen myr
- svämlövskog
- svämädellövskog
Digitalisering ger nya möjligheter
Digitaliseringen öppnar nya möjligheter i naturvårdsarbetet. Per Westerfelt avslutade nyligen forskningsprojektet ”Naturvård i ett landskapsperspektiv”. Dess syfte var att skapa kartskikt över skogliga egenskaper som gillas av traktens skyddsvärda arter. Projektet omfattade nio större landskapsavsnitt och möjliggjorde en planering av en grön infrastruktur med potentiella livsmiljöer för skyddsvärda arter.