Så arbetar Skogforsk för att bekämpa almsjukan
Enligt Giulia Attocchi är situationen för almen är mycket allvarlig, inte bara i Sverige utan i hela Europa. De tre inhemska arterna i Sverige – skogsalm, lundalm och vresalm – är alla rödlistade och klassade som akut hotade, enligt SLU Artdatabanken. Det betyder att de riskerar att försvinna helt på sikt.
”Det har uppskattats att cirka 95 procent av Europas almar har försvunnit till följd av almsjukan. Gotland utgör idag det sista större starka fästet för alm i Sverige, och kanske i hela Europa, tack vare omfattande insatser och kontinuerlig aktiv bekämpning av alm-sjukan”, säger Giulia Attocchi.
Kan du beskriva sjukdomen?
”Almsjukan är en svampsjukdom som orsakas av en svampart med det latinska namnet Ophiostoma novo-ulmi, och tidigare även av den mindre aggressiva arten O. ulmi. Sjukdomen gör att bladen vissnar och träden dör. Detta beror på att träden försöker stoppa infektionsspridningen genom att täppa till ledningsvävnaden, vilket hindrar transporten av vatten och näringsämnen. Följden blir ofta att trädet dör inom bara några veckor”.
Hur sprider sig svampen?
”Svampen sprider sig framför allt via skalbaggar i släktet splintborrar (Scolytus), som för med sig sporerna när de gnager på levande grenar. Den kan också spridas genom rotkontakt mellan närstående träd. Alla svenska almarter drabbas av sjukdomen.”
Skogforsk arbetar nu med att förädla fram plantor av alm som är resistenta mot almsjukan. När inleddes detta arbete?
”Tack vare finansiering från Sveaskog har vi sedan 2023 kunnat börja kartlägga potentiella resistenta almar i naturen. Under våren 2025 fick Skogforsk dessutom ett regeringsuppdrag att förädla alm med resistens mot almsjuka, och det arbetet påbörjas nu. Fokus ligger i första hand på skogsalm och därefter på lundalm.”
Hur går förädlingen till i grova drag? Skiljer den sig något mot askförädlingen som ni ju också arbetar med för att finna resistens mot askskottsjukan?
”Det finns många likheter i förädlingsprogrammen för ask och alm. Båda börjar med att identifiera potentiellt resistenta träd i naturen med specifika egenskaper. Dessa träd förökas sedan vegetativt och via frö i vår plantskola, varefter individerna testas. Metoderna för att testa resistensen skiljer sig: för ask låter man svampen sprida sig naturligt, medan man för alm aktivt inokulerar träden med svampen.”
Liksom med asken har ni tagit hjälp av allmänheten, denna gång i det så kallade Almuppropet - kan du berätta om det?
”Ja, och det har vi gjort i samarbete med Caroline Sunnerstam på Linnéuniversitetet. Vi har gått ut med Almuppropet i tre år i rad nu, där vi ber allmänheten att rapportera in almar med specifika egenskaper till oss. Intresset och engagemang från samhället har varit stort. Vi har fått många tips, som vi kollar via våra inventeringar.”
”Det är inte alla tips som blir potentiella resistenta träd till förädlingsprogrammet, och tyvärr händer det ofta att träden har drabbats av almsjukan under tiden, och har dött. Men vi håller på med inventeringar just nu, och målet är att ha en lista med potentiella kandidatträd under hösten. Detta är första steget, som är avgörande för att starta förädlingsprogrammet. Jag vill passa på att tacka alla som har bidragit med tips.”
Vad är nästa steg i projektet?
”Nästa steg är att föröka potentiella kandidatträd som ska ingå i förädlingsprogrammet. Att föröka stora gamla träd är inte enkelt, och vi har redan börjat med några pilotstudier att testa olika metoder. Vi har också fått mycket bra tips från Spanien, Tyskland och Skottland om olika metoder, och nu måste vi ”bara” förstå vilka som passar bäst för våra almarter och förhållanden.”
Om allt går som ni hoppas, när kan Skogforsk ha fått fram almplantor som klarar almsjukan?
”Man kan aldrig säga exakt när man jobbar med levande material, och det blir förhoppningsvis ett kontinuerligt förädlingsarbete med de första trädens avkommor och så vidare. Men rent teoretisk borde vi inom 10 år kunna testa den första generationen plantor med hopp om att det finns resistens bland dem.”
Läs mer:
Almuppropet
Temasida om alm