Uppskattat seminarium om grot i Riksdagshuset

I onsdags, den 25 oktober, höll Skogforsk ett uppskattat seminarium om grot i Riksdagshuset. På plats, i den så kallade partimatsalen, fanns cirka 20 riksdagsledamöter, som representerande flera olika utskott, samt externt inbjudna från branschorganisationer och energiföretag. Dessutom hade drygt 40 personer anmält sig för att se det inspelade seminariet i efterhand. Värdar för seminariet var riksdagsledamöterna Rickard Nordin (C) och Alexandra Anstrell (M). 

Glada tillrop

"Väldigt trevligt och informativt", "Tack för ett mycket bra seminarium" och "Imponerande" var några av flera glada tillrop från deltagarna. 

Föredragshållare var Maria Iwarsson Wide, chef för Skogforsks forskningsprogram Värdekedjor och med långerfarenhet av effektiv grot-hantering, samt Anders Eriksson, Skogforsk, forskare inom energisystem kopplade till bioenergi.

Anders Eriksson talade bland annat om grotens betydelse för fjärrvärmesektorn, som i sin tur är en stöttepelare i det svenska energisystemet. 

Flera insikter

Föredragen gav fler insikter om groten och dess potential:

• Intresset för att ta ut skogsbränslet grot (grenar och toppar) ur Sveriges skogar ökar.
• I dag tas årligen 7-8 TWh ut.
• Det finns i dag ett överskott, framför allt i norra Sverige.
• Överskottet uppgår till knappt 14 TWh per år.
• Det går att hållbart ta ut cirka 21 TWh årligen.
• Den slutliga energianvändningen i Sverige var år 2020 cirka 355 TWh.
• Groten är ett viktigt bränsle i fjärrvärmesektorn, som i sin tur producerar stora mängder värme och el i energisystemet.
• Ska överskottet på grot kunna utnyttjas krävs att kapaciteten gällande maskin- och logistiksystem återuppbyggs i norra Sverige.
• Ett ökat uttag av grot skulle öka Sveriges självförsörjningsgrad gällande energi.
• Grot är ett inhemskt bränsle som historiskt har haft en relativt stabil prisutveckling.
• Lämnas groten kvar i skogen läggs den ofta på blöta partier som körunderlag för skogsmaskiner.
• Groten bidrar också med näringsämnen och mineraler till marken när den förmultnar.
• Grövre grot bidrar till värdefull död ved när den bryts ner, vilket gynnar den biologiska mångfalden.
• Efter avverkning bryts en stor del av groten ner inom 10–15 år och då frigörs koldioxid på det enskilda hygget.
• Växande skog i landskapet binder dock koldioxid löpande när den växer.

Salen i Riksdagshuset var välfylld och seminariet spelades in och visades i efterhand på Skogforsks webbsidor om skogsenergi.