logga
Kvävegödsling utförs med helikopter eller med beståndsgående traktor.
Bild: Bitzer Productions
Gödsling med kväve kan öka tillväxten i många av Sveriges barrskogar på fastmark. Men gödslingen måste utföras med hänsyn till övriga miljön.

Kväve är det näringsämne som begränsar skogstillväxten i merparten av Sveriges skogar på fastmark. Skogsgödsling med kväve introducerades i svenskt skogsbruk under 1960-talet och har under senare år utförts på mellan 10 000 och 43 000 hektar årligen.

Kvävegödsling är den skogsbruksåtgärd som på kort sikt kan öka tillväxten markant. En normal gödselgiva är 150 kg kväve per hektar och tillfälle. Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd bör ingen gödsling ske i sydligaste delarna av Sverige. I nordligaste Sverige bör inte mer än totalt 450 kg kväve per hektar tillföras under en skogsgeneration. En gödsling med 150 kg kväve per hektar ger vanligen en merproduktion på cirka 10–20 kubikmeter per hektar i förstagallringsskog eller äldre.

Kvävegödsling påverkar inte bara trädens tillväxt utan även utlakning, markvegetation, omsättningen av kol i marken med mera. Gödsling enligt rådande rekommendationer kan ge tydliga produktionsvinster med begränsade miljöeffekter, men kräver kunskap, planering och hänsyn till lokala förutsättningar.

Se filmen om skogsgödsling med kväve. Filmen finns också publicerad i avsnittet om skogsgödsling på sajten Skogskunskap.

Läs mer
Trädens tillväxt – fortfarande en fråga om kväve
Trädens tillväxt efter kvävegödsling är lika stor idag som för 30 år sedan. Det innebär att befintliga funktioner för att förutspå tillväxteffekterna fortfarande stämmer väl överens med verkligheten.
Skogsgödsling – en handledning
Skogsgödsling – en handledning.
Gödslingskalkyl – räkna på skogsgödsling
Med verktyget Gödslingskalkyl på webbplatsen Skogskunskap kan skogsägare nu beräkna hur mycket extra virke en skogsgödsling med kväve ger och hur lönsam investeringen är.
Kvävets roll i skogen
Kväve ger liv och tillväxt - om det är på rätt ställe, i rätt form och i rätt dos. Annars kan det ställa till med problem.
Nya resultat från gamla gödslingsförsök
Runt 1980 etablerades fyra gödslingsförsök för att studera hur kvävegödsling med olika intensitet påverkade trädtillväxten. Här rapporterar vi resultat från de ca 30 år som försöken pågått. Vi berättar om hur trädtillväxten påverkades, hur markkemin ändrades, om slutavverkningens effekter på markvattenkemin, markvegetationen och föryngringen samt hur harvning påverkade resultaten.
Borhalt i marken 18 år efter gödsling – inga mätbara skillnader mellan olika preparat
Behandlingseffekten av bor har sannolikt upphört efter 17–18 år. Inga mätbara skillnader i borhalt kunde uppmätas 18 år efter gödslingstillfället - varken av lättlösliga eller svårlösliga preparat.
Extrem gödsling gav ökade kvävehalter efter avverkning
Gödsling kan påverka vattenkemin även efter avverkning. I ett försök var markvattnets nitrathalt förhöjd efter avverkning då skogen gödslats med totalt 1080 kg kväve/ha eller mer.
Tidigare gödsling påverkade inte tillväxten för plantor eller markvegetation
Tidigare gödsling påverkade varken nya tallplantors tillväxt eller markvegetationens biomassa. Det visar försök som Skogforsk gjort.