Planering med hänsyn till natur- och kulturvärden
Att planera skogsbruk med hänsyn till natur- och kulturvärden bygger på att man först vet var dessa värden finns. Identifieringen blir därför ett avgörande steg i ett hållbart brukande, där biologisk mångfald, kulturhistoriska lämningar och långsiktig produktion vägs samman. Genom att kombinera traditionell kunskap och fältinventering med modern digital teknik – från öppna geodata till laserskanning och avancerad fjärranalys – kan man få en mer heltäckande bild av skogens värden och hur de bör hanteras över tid.
Metoder för att hitta naturvärden
Fältinventering är och förblir en viktig metod för att hitta naturvärden, inte minst eftersom många strukturer fortfarande är svåra att upptäcka digitalt. Vid markbesök kan man identifiera naturvärdesträd, död ved, småbiotoper, kantzoner och andra element som inte alltid syns i geodata. Samtidigt har modern fjärranalys öppnat helt nya möjligheter att komplettera inventeringen och täcka stora arealer.
Flygburen laserdata kan ge mycket detaljerad information om skogens struktur och har visat sig kunna identifiera både stående och liggande död ved samt träd som är särskilt viktiga för naturvården. Metoden gör det möjligt att bedöma naturvärden redan innan fältbesöket och att prioritera vilka bestånd som behöver närmare undersökning. (Läs mer)
Digital kartläggning är också användbar för att identifiera känsliga områden, till exempel skogar kring våtmarker. Genom att kombinera höjddata, markfuktighetsmodeller och automatisk avgränsning kan sådana skogar identifieras med god precision och tidigt lyftas in i planeringen.
(Läs mer)
Öppna geodata skapar ytterligare möjligheter. Genom att kombinera andrahandsinformation – som topografi, markfuktighet, hydrologi och strukturdata – kan man uppskatta biologisk mångfald i områden där ingen inventering ännu gjorts. Det ger ett bättre landskapsperspektiv och gör det enklare att hitta viktiga samband mellan olika biotoper. (Läs mer)
Utmaningar och möjligheter
Trots stora framsteg finns begränsningar att hantera. Alla naturvärden går inte att se från luften. Mindre strukturer, vissa former av död ved och många artförekomster, kräver fortsatt fältinventering. Upplösning, siktlinjer och terräng påverkar dessutom hur väl fjärranalysen fungerar, särskilt i täta eller flerlagrade bestånd. Kompetensbehovet är ytterligare en faktor: att kombinera olika datakällor och tolka resultaten kräver både GIS-kunskap och förståelse för skogens ekologi.
Samtidigt skapar digitaliseringen stora möjligheter. När geografiska data samlas in löpande och värden dokumenteras digitalt blir det lättare att följa upp hänsyn över tid, jämföra och se hur naturvärden påverkas av skogsbruket. Tekniken gör det också möjligt att integrera naturvård redan i tidiga planeringsskeden och att arbeta mer proaktivt i stället för att bara reagera i fält.
Kulturvärden och historiska lämningar
Förutom naturvärden behöver även kulturvärden identifieras, dokumenteras och beaktas. Skogen rymmer allt från gravrösen och fångstgropar till torplämningar och historiska markstrukturer. Dessa lämningar är ofta svåra att upptäcka utan specifik kunskap. Därför betonar branschgemensamma riktlinjer att sådana objekt ska inventeras, markeras och skyddas vid skogsbruksåtgärder. Läs mer hos Skogsstyrelsen.
Fjärranalys kan även här ge stöd. Höjdmodeller kan till exempel avslöja terrängformer som inte syns vid första anblick, särskilt i tät vegetation.
Skogforsk har ett flertal projekt under utveckling inom området.
Rekommendationer för planering och uppföljning
En bra planeringsprocess börjar ofta vid kartan. Genom att först granska geodata och identifiera möjliga värdeområden kan fältarbetet göras mer riktat och effektivt. När natur- eller kulturvärden bekräftas är det viktigt att dokumentera dem digitalt – både för att underlätta framtida uppföljning och för att nästa generation skogsbrukare ska veta hur hänsynen utvecklats över tid. Kombinationen av kartunderlag, fjärranalys och markbesök ger den mest heltäckande bilden och gör det möjligt att se både detaljer och landskapssamband.
Att hitta och dokumentera natur- och kulturvärden är en av de viktigaste delarna i en hållbar skogsplanering. Genom att kombinera traditionell inventering med modern fjärranalys, digital kartläggning och öppna data får skogsbruket bättre överblick, större precision och möjligheter att arbeta mer proaktivt. Resultatet är ett skogsbruk som både stödjer produktion och bidrar till att bevara biologisk mångfald och kulturarv.
