Så här förädlas svenska skogsträd
Samtidigt bevaras en stor genetisk variation, vilket är en förutsättning för framtida förädling.
Förädlingen startade med att det runt om i hela Sverige valdes ut ett stort antal friska, välväxande träd med raka stammar och klena kvistar (plusträd). Sedan delades de in i grupper, populationer, avsedda för olika delar av landet.
Ett träds egenskaper påverkas både av dess gener och den miljö det växer i. Det är dock bara de genetiska egenskaperna förädlarna är intresserade av eftersom dessa förs vidare till nästa generation. Genom att testa avkommor i fältförsök, och mäta deras egenskaper, kan den genetiska effekten studeras. Ett sätt att förbättra precisionen i fältförsöken är att utföra mätningar på flera kopior av varje individ, vilket kan göras genom att plantorna sticklingförökas innan de sätts ut i fältförsök. Resultaten används för att identifiera de träd som har de bästa genetiska anlagen.
Förädlarna håller reda på mätvärden och släktskap för miljontals träd i tusentals fältförsök. All denna information är grunden för den genetiska värderingen av ett träd. Det ger också möjlighet att spåra egenskaper över flera generationer, både framåt och bakåt i tiden.
Vid urval är det viktigt att ta hänsyn till den genetiska variationen. De träd som väljs till nya korsningar i förädlingen måste ha tillräckligt mycket variation för att möjliggöra fortsatt förädling under mycket lång tid. När en frödodling anläggs är det viktigt att ett tillräckligt stort antal olika träd utan nära släktskap används för att säkerställa att fröet som produceras har en hög genetisk diversitet.
Fältförsök
Träd testas i fältförsök på flera olika platser i skogen. Efter 10-15 år följer förädlarna upp hur det har gått för plantorna som nu vuxit upp till träd.
Mätning och urval
De bästa träden väljs ut för fortsatt förädling och för att användas som bas för produktion av skogsplantor, vanligast via fröodlingar.
Korsning av utvalda träd
De bästa träden korsas med varandra. Då skapas ny genetisk variation så att vi i nästa generation kan välja ännu bättre individer i fältförsök i skogen. Cirkeln är sluten.
Massförökning av det bästa materialet från förädlingen sker normalt via fröodlingar. Träden i en fröodling består av en blandning av många kopior av de bästa träden från förädlingen. På så sätt kan tillräckligt stora mängder frön för skogsbrukets behov produceras. Frö som ger bättre träd och bibehåller en hög genetisk variation.
Skogsträdsförädling är ett tidskrävande arbete
Arbetet med att få fram nästa generations förädlade träd tar lång tid. En tall börjar blomma och producera frön först vid omkring tio års ålder och en gran vid 15–20 års ålder. Det är först då de utvalda träden kan korsas och producera frön till nästa förädlade trädgeneration. Därefter tar det ytterligare 10–15 år innan dessa träd blivit tillräckligt stora för att det ska gå påbörja utvärderingen av deras egenskaper.
Redan idag används metoder för att korta tiden mellan de olika momenten. Till exempel ympas grenar från unga plantor på stammar av äldre plantor. På så sätt kan grenen luras till att blomma vid yngre ålder. Många utvecklingsprojekt pågår också med målet att minska ledtiderna i förädlingen. Det handlar till exempel om att
- få träden att blomma tidigare,
- föröka de bästa träden genom somatisk embryogenes eller
- att nyttja den naturliga variationen hos trädens blomning.
