Trots 20 % högre tillväxt – förädlade träd orsakade inte näringsbrist

Skogsträdsförädlingen har gjort stora framsteg vad gäller tillväxt, virkeskvalitet och anpassning av material till olika klimatzoner. Genom selektion av de bästa träden hade man redan för omkring 20 år sedan uppnått ca 20–25 % högre tillväxt jämfört med lokalt beståndsfrö, och i framtiden handlar det kanske om en produktionsökning på 30-35 %. Den ökade tillväxten har väckt frågor kring markens långsiktiga produktionsförmåga då en ökad tillväxt rimligen borde kräva ett ökat upptag av näringsämnen. Detta skulle kunna innebära näringsbrist, som i förlängningen leder till minskad tillväxt och därmed mindre skillnad gentemot användning av plantor från lokalt beståndsfrö.

Högförädlade träd jämfördes med lokal proveniens

För att studera om de mer snabbväxande träden påverkat näringshalterna i marken och i barren har vi utnyttjat tre demonstrationsförsök i Mellansverige (Lugnet nära Enköping, Brunsberg nära Arvika och Friggesund nära Hudiksvall). Försöksleden upprepades i tre block per lokal. Inom varje försök jämfördes de högförädlade träden med lokal proveniens. Skillnaden i tillväxt var ca 20 % 13-16 år efter plantering. Ytorna anlades under 2002 som parcellförsök, med ursprungligen 49 träd planterade i 2-metersförband. Ytorna är 14 x 14 m vilket gör det möjligt att göra markprovtagning i centrum av varje yta utan någon större risk för kanteffekter.

Näringsupptag från djupare jordlager och förnafall

Markanalyserna visade att flera näringsämnen ökat i det organiska skiktet i det högproducerande materialet jämfört med lokal proveniens. Detta genom ett ökat upptag från mineraljorden och som via förnafall hamnat i den översta markhorisonten. Barranalyserna visade att näringsbrist inte hade uppstått på någon av lokalerna. Trots det fanns en tendens till lägre relativ tillväxt under senare år för de högförädlade träden i två av de tre lokalerna (även om de fortfarande var både högre och hade grövre brösthöjdsdiameter).

Detta beror troligen på större ljuskonkurrens hos de i absoluta tal större högförädlade träden, jämfört med träd från lokalt beståndsmaterial. Behovet av gallring har därmed uppstått tidigare för de mer snabbväxande träden. (Gäller individuella träd). Inom något till några år kommer ytorna att gallras och en uppföljning av tillväxten några år efter åtgärden bör göras för att se om åtgärden haft någon effekt.

Slutsatsen från denna studie är att ökad tillväxt inte orsakat någon näringsbrist 22 år efter etablering.

Studien har finansierats av Stiftelsen Gunnar Hedlunds Hedersfond via Norra Skogs forskningsstiftelse