Så påverkas drivningskostnaden av maskinflytt

Maskinflytten mellan trakter påverkar drivningskostnaden

Kostnaden för att flytta skogsmaskinerna till en avverkningstrakt är en viktig delkomponent i drivningskostnaden, oavsett om den tilltänkta åtgärden är en gallring, föryngringsavverkning eller någon typ av hyggesfri avverkning. Eftersom drivningskostnaden oftast anges som en kostnad per avverkad kubikmeter blir flyttens kostnad per kubikmeter, det vill säga andelen av drivningskostnaden, beroende av den avverkade volymen på trakten. Detta eftersom det är en fast kostnad per maskinflytt till trakten. Kostnaden för att flytta en maskin kan variera från 1 000 kr upp till 10 000 krberoende på om maskinen kan köra till trakten själv eller måste flyttas med maskintrailer, hur stor maskinen är och hur långt den ska flyttas. 

Flytt av skogsmaskiner sker i de flesta fall med maskintrailer. Valet av maskintrailer beror på skogsmaskinens vikt, trafikförordningens föreskrifter och om man har behov av att flytta med en koja. Eftersom skogsbilvägar är en mer påfrestande fordonsmiljö än raka och plana asfaltsvägar anses det viktigt att ekipagen inte blir för långa. Ett relativt vanligt maskintransportfordon har totalt 6 axlar, 3 vardera på lastbil och trailer, vilket innebär att de får lasta cirka 28 ton på BK1 vägar. Valet av maskintrailer och det eventuella behovet av följebil har en direkt påverkan på flyttkostnadens storlek. 

Hur mycket kostar det?

Svaret är att det beror på omständigheterna och att det är svårt att ge en generell siffra på vad en maskinflytt kostar. Det intressanta för markägaren och/eller uppdragsgivaren är i slutänden vad maskinflytten till trakten kostar per avverkad kubikmeter. Antar vi att flytten tar 3 timmar, inklusive framkörning av maskintransporten och eventuell följebil, så får vi en kostnadsspridning mellan 6,6 och 15,3 kr per kubikmeter för varje flyttad maskin för en 500 m³fub trakt beroende på valet av maskintransport (Figur 1 & 2). Eftersom flyttkostnaden är fast per trakt innebär en fördubbling av traktstorleken en halvering av kostnaden (Figur 1), medan en minskning av tiden för maskinflytten till 2 timmar minskar kostnaden med en tredjedel (Figur 2). 

Figur 1. Ungefärliga flyttkostnader per maskin och kubikmeter vid en flyttid på 3 timmar utslaget på traktens storlek uttryckt som avverkad volym.   

Figur 2. Ungefärliga flyttkostnader per maskin och kubikmeter för en avverkning på 500 kubikmeter vid en tidsåtgång på mellan 2 och 5 timmar för flytten.  

I de fall man övervägande har mindre trakter och liten möjlighet att flytta mellan närliggande trakter utan att anlita en maskintransport, så kan skillnaden i flyttkostnad motivera att man väljer en maskin som kan flyttas med en mellanstor trailer utan följebil. För dem som främst arbetar på större trakter påverkar inte flyttkostnaden valet av maskin i någon nämnvärd omfattning. 

Regler för flytt

När man flyttar skogsmaskiner på allmän väg gäller trafikförordningens föreskrifter, och det är framför allt reglerna för vikt och bredd för maskintransporten med last som kan vara begränsande. Både för entreprenörer och andra som jobbar med planeringen kring och flytten av skogsmaskiner kan det bli många olika saker att hålla reda på. Därför har Skogforsk sammanställt reglerna för bredd enligt Transportstyrelsens författningssamling (TSFS 2017_25.pdf) i Tabell 1 och exemplifierat vilka vikter som olika maskintransporter kan lasta baserat på Lasta lagligt (Lasta lagligt - Transportstyrelsen) i Tabell 2.

Tabell 1. En översiktstabell över de olika villkor som gäller baserat på lastens bredd. Observera att vid planering av en faktisk transport hänvisas till  TSFS 2023:36. 

¹ Färd får inte ske 1) vardag före sön- och helgdag kl. 10.00–18.00, 2) sön- och helgdag kl. 12.00–20.00, och 3) övrig tid då tät trafik kan förväntas. Färd under mörker får inte ske helgfri måndag–fredag kl. 06.00-09.00 och kl. 15.00–20.00. 

Tillåten bruttovikt på det allmänna vägnätet beror på vägens bärighetsklass och det enskilda fordonets axelkonfiguration. För att beräkna detta hänvisas till Lasta Lagligt och 4 kap. trafikförordningen (1998:1276) (Riksdagens webbplats). På enskilda skogsbilvägar, till exempel på skogbolagens egen mark, finns inga lagstadgade viktbegränsningar utan här gäller väghållarens begränsningar. Ökade maskinvikter påverkar både det enskilda och allmänna vägnätet och det finns ett behov av att se om skogsbilvägnätet behöver dimensioneras annorlunda då större maskintransporter används.

Tabell 2. Tre exempel på olika typer av maskintrailerekipage. Eftersom vikterna varierar mellan enskilda fordon hänvisas till "Lasta lagligt".

Flytta med band eller slirskydd ökar både bredd och vikt

Eftersom bredden i föreskrifterna avser trailerekipagets lastade bredd och inte skogsmaskinens bredd så måste man lämna en viss övermån för att kompensera för att maskinerna står lite snett på trailern. Det kan vara lämpligt att lägga till minst en dm på maskinens bredd inklusive band eller slirskydd, eftersom många låter dessa sitta kvar på maskinen när den flyttas. Detta sparar flera timmars arbete men ökar maskinens bredd med 10 till 20 cm. Olika bandmodeller skiljer sig åt i vikt, men generellt väger ett boggiband för större maskiner ett ton och uppåt. På en åttahjulig skotare använder man totalt fyra band, vilket innebär minst 4 ton i extra vikt.

Även höjden spelar roll

Fri höjd på svenska vägar är generellt 4,5 meter, men många platser har en lägre tillåten fordonshöjd, exempelvis vid viadukter, broar, järnvägspassager och så vidare. Man bygger maskintrailrar så låga som möjligt, men maskinen står 40-50 cm över marken. De största maskinerna har en transporthöjd på ca 4 meter, och då kan det vara höjden som blir ett problem i vissa regioner.