Redo för digitala produktpass?

Artikeln är en sammanfattning av studien "Digitala produktpass för träbaserade produkter".

Vad är ett digitalt produktpass – och varför är det viktigt för träbaserade produkter?

Digitala produktpass (DPP) är ett strukturerat informationssystem som kopplas till en fysisk produkt via en unik digital identifierare, till exempel en QR-kod. Det innehåller standardiserad och maskinläsbar information om produktens ursprung, material, produktion och användning, samt instruktioner för underhåll, reparation, reservdelar och hantering vid slutet av produktens livslängd. Genom att göra denna information tillgänglig och användbar skapas förutsättningar för bättre underhåll, reparation och återanvändning, vilket i sin tur kan bidra till längre produktlivslängder och en mer resurseffektiv användning.

EU:s kommande regelverk för digitala produktpass (Digital Product Passport, DPP) enligt Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) innebär nya krav på hur produktinformation ska samlas, struktureras och delas genom hela värdekedjan. Genom DPP ska relevant och verifierbar information kunna följa produkter genom hela deras livscykel och delas mellan aktörer i värdekedjan. Kraven införs stegvis för olika produktgrupper från 2027 och framåt. 

För skogs- och träindustrin är detta särskilt betydelsefullt. Värdekedjan är lång och ofta uppdelad mellan många aktörer, samtidigt som stora mängder data genereras i olika led. I detta projekt har förutsättningarna för digitala produktpass i den skogliga sektorn undersökts. Resultatet visar att branschen i stor utsträckning redan har den data som förväntas krävas, men att informationen är utspridd, inte standardiserad och ofta saknar tydlig koppling till den enskilda produkten. Den huvudsakliga utmaningen ligger därför inte i brist på information, utan i hur befintliga data kan struktureras och delas genom hela värdekedjan.

Hur arbetet genomfördes: Digitala produktpass från skog till färdigt hus

Inom projektet har förutsättningarna för digitala produktpass i den skogliga sektorn undersökts genom litteraturstudier och en fallstudie. Arbetet utgick från en genomgång av vilka informationskrav DPP medför och hur dessa kan omsättas inom skogs- och träindustrin. Analysen kombinerade granskning av relevanta EU-regelverk och standarder med kartläggning av hur produktinformation hanteras längs värdekedjan, med fokus på ESPR, CPR, EN 15804 (EPD) och GS1-standarder. För att bredda analysen studerades även exempel på DPP i andra branscher, bland annat inom textilindustrin.

Den praktiska tillämpningen analyserades genom att följa informationsflöden i en sammanhängande värdekedja i samarbete med Sveaskog och Älvsbyhus – från skog till färdigt hus. Arbetet avgränsades till en enskild produkt för att tydliggöra hur ett digitalt produktpass kan byggas upp. Den insamlade informationen analyserades med fokus på vilka datapunkter som redan finns, vilka som kan användas direkt och vilka som behöver utvecklas vidare.

Vägledande dataprotokoll täcker hela produktens livscykel

Arbetet resulterade i en modell för ett dataprotokoll, framtaget för att fungera som ett vägledande stöd för företag i den skogliga sektorn. Syftet är att underlätta kartläggning av befintlig datatillgång och identifiera vilka kompletteringar som kan behövas inför framtida krav på digitala produktpass. 

Det föreslagna dataprotokollet är strukturerat i 6 huvudkategorier med 97 datapunkter som tillsammans täcker produktens livscykel.  

Urvalet av datapunkter har gjorts med målet att säkerställa att informationen är:

• Spårbar – kan kopplas till ett tydligt steg i värdekedjan
• Verifierbar – dokumenterad och möjlig att kontrollera vid granskning
• Tillgänglig – finns redan i dag eller kan tillgängliggöras hos berörd aktör

Figur 1. Dataprotokollets huvudkategorier, med totalt 97 datapunkter fördelade över 6 olika kategorier.

En fullständig version av dataprotokollet finns tillgänglig som Excel-fil. Där redovisas den detaljerade strukturen, inklusive huvudkategorier, underkategorier samt enskilda datapunkter med definitioner och exempelvärden.

Skogsbranschen bra på spårbarhet – men bättre hållbarhetsinformation behövs

Resultaten visar att stora delar av den information som krävs för DPP redan finns hos aktörerna i skogs- och trävärdekedjan, men att den i dag är spridd mellan olika system och sällan kopplad till den enskilda produkten. Fallstudien visar att skogsbranschen redan i dag har etablerade system för spårbarhet och produktinformation i värdekedjan. Dessa data behöver dock i högre grad organiseras, standardiseras och kopplas samman med processindustrins dataflöden. Data behöver även göras maskinläsbara för att automatiskt kunna matas in i IT-system som genererar digitala produktpass. Exakta standarder som uppfyller EU:s krav är dock inte fastställda utan fortfarande under utveckling. 

En tydlig lucka som identifierades i projektet är olika former av hållbarhetsinformation. Inom digitala produktpass förväntas information om produktens klimatavtryck och hållbarhetsprestanda över hela livscykeln krävas. Klimat- och miljödata framträder därför som ett område där ytterligare beräkningar och tydligare kopplingar till miljövarudeklarationer ofta krävs. Biologisk mångfald och social hållbarhet är i nuläget svårare att beskriva med standardiserade och verifierbara datapunkter. Trots detta visar arbetet att en praktisk tillämpning av DPP är möjlig redan i dag, vilket illustreras genom den framtagna prototypen (Figma – digitalt produktpass).

Rådet till skogsbranschen: Påbörja arbetet idag och bli redo för framtidens regelverk

DPP är ett område i utveckling där både regelverk och tekniska lösningar fortfarande formas. Det föreslagna dataprotokollet är därför avsett att vara flexibelt och kunna anpassas i takt med att kraven preciseras.

Projektet visar att digitala produktpass kan bli ett viktigt verktyg för att:

• Samla och strukturera befintlig information
• Stärka transparens och spårbarhet
• Underlätta efterlevnad av kommande regelverk
• Skapa bättre förutsättningar för hållbarhetsuppföljning och affärsutveckling.

För skogs- och träindustrin innebär detta en möjlighet att bygga vidare på befintlig datakompetens och stärka sin beredskap inför framtida krav. Genom att påbörja arbetet med datakartläggning och strukturering i ett tidigt skede kan branschen stärka sina långsiktiga förutsättningar och sin anpassningsförmåga.

Detta arbete har utarbetats inom ramen för projektet ”Digitala produktpass för hållbar användning av träbaserade produkter”. Projektet har finansierats av Vinnova inom programmet Avancerad digitalisering.