Nytt nationellt kartunderlag för grot ska ge bättre visualisering för uttag av skogsbränsle

Efter en avverkning finns grot, det vill säga grenar och toppar, kvar i skogen. Om grot lämnas kvar bidrar det med näringsämnen och organiskt material. Det kan också användas för att risa marken där skogsmaskinerna kör för att minska markpåverkan. Utöver detta kan grot tas till vara som förnybart bränsle och bidra till den gröna omställningen genom att minska behovet av fossila bränslen. Trots detta utnyttjas bara en mindre del av skogsbränslets potential i dag, i stora delar av landet. (Se Vad kostar det att ta ut mer biobränsle från skogen? och Hur mycket grot lämnas kvar i skogen?) Ett skäl är att det saknas tillräckligt detaljerade underlag som visar var grot finns, hur stora volymer som är aktuella och vilka praktiska och markrelaterade begränsningar som påverkar uttaget. För att underlätta planeringen utvecklar Skogforsk nu ett ”grotgrid”, ett nationellt kartunderlag som beskriver tillgång och möjligheter för uttag av grot.

Därför behövs ett grotgrid

Grotuttaget i Sverige år 2024 låg på omkring 9 terawattimmar, med analyser från Skogsstyrelsen visar att den teoretiska potentialen är betydligt högre. Samtidigt upplever många entreprenörer och skogsägare osäkerhet kring lönsamhet, körskador, markförhållanden och logistik kopplat till grotuttag. Detta bidrar till att en betydande del av resursen inte tas tillvara, i en tid när efterfrågan på lokal och förnybar energi ökar.

Ett hinder för ökat uttag är att dagens underlag främst beskriver grotpotential på en övergripande nivå. De nationella skattningarna ger en värdefull helhetsbild men saknar den detaljnivå som behövs för praktisk planering i fält. Skogsägare, entreprenörer och energibolag efterfrågar därför mer detaljerade beslutsunderlag som visar både potential och de begränsningar som påverkar möjligheten till ett hållbart och lönsamt uttag. Figur 1 visar hur olika visualiseringsnivåer av grotgridet kan ge stöd för både operativ planering och på en mer övergripande nivå.

Figur 1. Visualisering av grotgridet. Den vänstra kartan visar underlaget i full detaljnivå för operativ planering. Den högra kartan visar en generaliserad vy som ger en snabb översikt av grotpotentialen per bestånd.

Ett grotgrid som kombinerar flera typer av data

Grotgridet bygger på en sammanställning av flera datakällor som tillsammans ger en detaljerad bild av skogsbränslepotential. Grunden utgörs av skogliga grunddata som kompletteras med geografisk information om bland annat trädslagsfördelning, uttagskvot och trädålder. Underlaget presenteras i ett raster på tio meters upplösning.

För att beskriva områden där det är praktiskt möjligt att ta ut grot inkluderas ytterligare markrelaterad information, som lutning, markfuktighet, torvmarker och andra ekologiska, ekonomiska och tekniska begränsningar såsom beräknat skotningsavstånd och hänsynsområden som nyckelbiotoper och marker med naturvårdsavtal. Genom att kombinera dessa datalager skapas ett underlag som inte bara visar var grot finns, utan också var det är realistiskt att ta ut grot.

Nytta för skogsbruket, energisektorn och samhället

Det nya grotgridet kan användas av skogsägare, entreprenörer, organisationer, värmeverk och andra aktörer och kan till exempel användas för att:

• Få en översikt över områden med grotpotential och volymer för uttag
• Bedöma skotningsavstånd och transportkostnader
• Skapa transparens i dialogen mellan skogsägare och entreprenörer

Mer än bara kartor

Utöver grotgridet kommer projektet också att omfatta analyser av skogsägares värderingar och attityder till grotuttag. Genom kommande intervjuer och enkätstudier ska frågor om markpåverkan, klimatnytta och ersättningsnivåer undersökas, och hur de påverkar viljan att ta ut grot.

Blicken framåt

Grotgridet började utvecklas 2025 och arbetet fortsätter under 2026. Målet är att skapa ett användarvänligt underlag som kan stödja skogsbrukets aktörer, energisektorn och samhällsplaneringen i den fortsatta omställningen till ett mer fossilfritt energisystem. Resultatet är tänkt att bli en interaktiv webbapplikation. I Figur 2 visas ett exempel på hur grotpotentialen kan presenteras i kartform.

Figur 2. Exempel på visualisering av grotgridet. Kartan visar grotvolym för bestånd som grupperats efter ålder, där klick i kartan ger volym per hektar.

Arbetet genomförs inom det av Energimyndigheten finansierade projektet Good to go Grot.