Nya möjligheter att kartlägga det enskilda vägnätet

En stor del av det svenska skogsbrukets transporter påbörjas längs en enskild väg. För att kunna utveckla effektiva lösningar för vägunderhåll, vägslitageersättningar och transportplanering behövs bättre kunskap om vem som ansvarar för vägarna och vilka fastigheter som har rätt att använda dem.

Genom Lantmäteriets datatjänst Gemensamhetsanläggning Direkt blir det möjligt att identifiera många av de aktörer som ansvarar för gemensamhetsanläggningar tillhörande det enskilda vägnätet. Informationen kan användas som underlag för analyser som tidigare varit svåra att genomföra i stor skala. 

Vad är en gemensamhetsanläggning?

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs och förvaltas gemensamt av flera fastigheter. Den bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning och registreras i fastighetsregistret med en egen beteckning, exempelvis "Tidaholm Lille Håven ga:1."

Gemensamhetsanläggningar förekommer i många olika sammanhang. Exempel är:

• Enskilda vägar
• Parkeringsplatser och garage
• Vatten- och avloppsanläggningar
• Grönytor och lekplatser
• Bryggor och badplatser
• Bredbandsanläggningar
• Trapphus och hissar. 

För skogsbruket är väganläggningar av särskilt intresse eftersom de utgör en viktig del av infrastrukturen för virkestransporter. 

Gemensamhetsanläggning Direkt ger tillgång till aktuell registerinformation 

Lantmäteriets tjänst Gemensamhetsanläggning Direkt är en betaltjänst som tillhandahåller information om gemensamhetsanläggningar från fastighetsregistrets allmänna del. Registret uppdateras av lantmäterimyndigheterna och förändringar blir tillgängliga så snart beslut om fastighetsbildning har vunnit laga kraft och registrerats.

Det innebär att användaren kan få tillgång till aktuell information om anläggningarnas geografiska utbredning och vilka fastigheter som ingår i dem. En begränsning är att vissa äldre gemensamhetsanläggningar, bildade före 1974, kan saknas i fastighetsregistret.

Figur 1. Exempel på linje-information (gul) från Gemensamhetsanläggning Direkt, i detta fall en väg, samt vilken information som hör till objektet.

Figur 2. Exempel på punkt-information (stor rosa punkt) från Gemensamhetsanläggning Direkt, i detta fall en vattenanläggning, samt vilken information som hör till objektet.

Data kan hämtas via Lantmäteriets API

Lantmäteriet tillhandahåller tjänsten via ett API enligt OpenAPI-standarden. Användaren skapar först en applikation i Lantmäteriets API-portal och erhåller därefter nödvändiga autentiseringsuppgifter i form av klient-ID och hemlig nyckel. Efter autentisering hämtas data från API:ets olika ändpunkter. Informationen levereras i JSON-format och kan därefter bearbetas vidare i GIS- eller analysmiljöer.

Nationell kartläggning möjlig

En metod för att samla in nationella data är att dela in landet i ett rutnät och göra automatiska anrop mot API:et ruta för ruta. Resultatet kan sedan sammanställas till geografiska dataset, exempelvis shapefiler, som kan analyseras tillsammans med annan geodata. På så sätt kan man skapa översiktskartor över gemensamhetsanläggningar för hela landet och studera hur de förhåller sig till skogsnäringens transportflöden. 

Figur 3. Olika typer av gemensamhetsanläggningar (rosa punkter och vita linjer) mellan Vättern och Östersjön.

Möjliga tillämpningar inom skogsbruket

För skogsbruket finns flera intressanta användningsområden.

En viktig fråga är att fastställa om en viss fastighet har rätt att använda en väg. Om fastigheten har andelar i den gemensamhetsanläggning som förvaltar vägen finns normalt en sådan rättighet.

Gemensamhetsanläggningar innehåller också information om delägande fastigheter och andelstal. Andelstalen speglar den belastning som respektive fastighet förväntas orsaka och fastställs i lantmäteriförrättningen. Detta gör informationen intressant för analyser av nyttjande och kostnadsfördelning. 

Dataunderlaget kan användas för att besvara frågor som:

• Hur stor andel av skogsbrukets transporter sker på vägar som förvaltas genom gemensamhetsanläggningar?
• Var förekommer omfattande skogstransporter på enskilda vägar som trots flera delägare saknar ordnad förvaltning?
• Var passerar stora transportflöden genom flera små gemensamhetsanläggningar som genom sammanslagningar skulle kunna samordnas mer effektivt?
• Vilka gemensamhetsanläggningar är man som fastighetsägare delägare i? Ägare av mindre fastigheter kanske är medvetna om vilken eller vilka gemensamhetsanläggningar man är delägare i. För ägare av större fastigheter, som kan vara delägare i flera hundra gemensamhetsanläggningar, kan det vara svårt att hålla reda på dem alla.  

Resultaten skulle kunna användas som underlag för utveckling av automatiserade modeller för vägslitageersättningar, men också för att identifiera områden där väghållningen kan organiseras mer effektivt. 

Stor potential för fortsatt utveckling

De inledande analyserna tyder på att en betydande del av det enskilda vägnätets väghållare kan identifieras med hjälp av data från Gemensamhetsanläggning Direkt. Därmed finns goda möjligheter att genomföra nationella analyser av både väghållning och transportmönster.

Möjliga användare finns inom både offentlig och privat sektor, exempelvis myndigheter, kommuner, skogsföretag, transportföretag och fastighetsägare. 

För Skogforsk öppnar detta möjligheter att utveckla demonstrationer och analyser som visar hur data om gemensamhetsanläggningar kan bidra till effektivare transporter, bättre vägförvaltning och ett mer ändamålsenligt nyttjande av det enskilda vägnätet.