Ny modell hittar artrik skog

Skogen erbjuder en mängd värden såsom ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, kolbindning och friluftsvärden. Men hur kan vi effektivt identifiera skogar med en högre mångfald av naturvårdsarter och som därmed behöver extra hänsynstagande i skogsbruket? Ett forskningsprojekt har nu visat att användningen av öppna artdata kan bidra till att peka ut sådana områden.

En utmaning

Traditionellt har naturvärdeskartor över skogslandskapet främst baserats på variabler som skogens och markens struktur, trädhöjd, trädslag och markfuktighet.  Trots att stora mängder artfynd finns tillgängliga via öppna datakällor, exempelvis Artportalen, finns inga heltäckande naturvärdeskartor. Denna typ av medborgardata är dock "opportunistisk" – den samlas in osystematiskt och speglar ofta var människor rör sig, inte nödvändigtvis var arterna faktiskt är vanligast. Detta skapar en skev bild som hittills varit svår att använda som ett tillförlitligt underlag för att hitta naturvärden. I det här projektet har forskare undersökt hur denna snedvridning kan hanteras och korrigeras.

En tydlig potentiell användning

Projektet syftade till att undersöka möjligheterna att integrera opportunistiska artdata i modeller som identifierar områden med höga naturvärden, här definierat som områden med sannolik förekomst av skogliga naturvårdsarter. Resultaten visar att dessa modeller har potential att fungera som ett praktiskt stöd för att identifiera områden som sannolikt är biologiskt värdefulla.

Metodiken kan fungera som ett praktiskt stöd vid skoglig planering genom att rikta inventeringar och planeringsinsatser till områden där de gör störst nytta. Dock var det inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt utvärdera modellernas förmåga att prediktera förekomst av enskilda arter, främst på grund av begränsade kalibreringar i fält.

Två modeller, ett mål

I projektet testades två olika modeller: 

1. Hierarkiska occupancy-modeller (OCC), som tar hänsyn till detektionssannolikheter.
2. Frescalo i kombination med Random Forest (Frescalo + RF), som kan korrigera för variationer i observationsinsatser och göra prediktioner även i områden utan observationer.

Resultaten visade att Frescalo + RF generellt skattade högre sannolikheter för arters förekomst och artrikedom jämfört med OCC, men de identifierade i stort sett samma områden som artrika. Denna överensstämmelse mellan modellerna tyder på en viss robusthet i identifieringen av värdefulla skogsområden.

Fältvalidering och artvärde

Projektet validerades genom fältinventeringar enligt den svenska naturvärdesinventeringen (NVI). Resultaten visade att sambandet mellan modellerad artrikedom och fältinventerat artvärde var starkare för Frescalo + RF. Detta indikerar att denna metod kan vara mer effektiv i att fånga biologiskt relevanta mönster i skogslandskapet.

Slutsatser och framtida utsikter

Resultaten indikerar att modeller baserade på öppna artdata har potential att fungera som ett praktiskt stöd för att identifiera skogar som är biologiskt värdefulla och som därmed bör prioriteras vid inventerings- och planeringsinsatser inom skogsbruket. Modellerna bör dock i nuläget främst ses som ett prioriteringsstöd och inte som ett fullständigt beslutsunderlag. För fortsatt utveckling rekommenderas större fältunderlag, användning av mer homogena analysenheter samt inkludering av klimatvariabler i modellerna.

Projektet är ett samarbete mellan Greensway och Skogforsk och finansierades av Skogsägarnas forskningsfond.