Lönsamheten av stubbehandling mot rotröta

Rotröta är en av de mest kostsamma skadorna inom svenskt skogsbruk. Den mest tydliga påverkan är röta i stamved av gran. Detta orsakar intäktsförluster när virket klassas ner från värdefullt sågtimmer till massaved eller bränsleved. Svampen minskar också trädens tillväxt och kan även döda träd. Rottickan sprids via sporer som infekterar nyavverkade stubbar och sprider sig vidare till levande träd. För att minska risken tillämpas i Sverige sedan 1990-talet så kallad stubbehandling – en metod där stubbar behandlas i samband med avverkning för att hindra infektion.

I den här studien har vi uppdaterat äldre analyser av hur lönsam behandlingen är, med dagens virkespriser och kostnader. Själva skogsbeståndens utveckling och hur rötan sprider sig har vi dock låtit vara oförändrade i den nya analysen. 

Fyra typbestånd, fyra behandlingsalternativ

Vi har räknat på rötans utveckling i fyra typbestånd (se figurer nedan). Bestånden antas bli gallrade tre gånger och all avverkning görs under vegetationsperioden när rottickans sporer sprids. För varje bestånd har vi räknat på följande behandlingsalternativ:

1. ingen stubbehandling
2. stubbehandling endast i gallringar
3. stubbehandling endast i föregående slutavverkning
4. stubbehandling i alla avverkningar, både slutavverkning och gallring.

Vid varje åtgärd skapades listor med träd från varje gallring och från slutavverkningen. Träden apterades med virkesvärderingsprogrammet Timan, som använde prislistor från Södra skogsägarna (gällande februari/mars 2026). Sortiment som apterades var sågtimmer, kubb, granmassaved, barrmassaved och bränsleved.

Kostnaderna för drivning beräknades utifrån 2024 års nivå på siffror från enkäten Skogsbrukets kostnader och intäkter, justerade till aktuella uttagsvolymer och medelstamvolymer. Kostnaden för stubbehandling (kr/m³fub) antogs vara 17 kr i förstagallring, 13 kr i andragallring, 9 kr i tredjegallring och 5 kr i slutavverkning. Vid varje åtgärd beräknades sedan ett netto, som räknades fram till slutavverkningstidpunkten (slutvärde vid 3 procents ränta).

Resultat från simuleringarna: Behandling gör stor skillnad

Typbestånd 1

• Första generationens granbestånd på före detta åkermark.
• Ståndortsindex G32
• Omloppstid 67 år

Här finns det ingen tidigare slutavverkning att räkna med, därför finns det bara två behandlingar och två kurvor. 

Vid slutavverkning är andelen rötangripna träd 10 procent om stubbarna behandlas vid gallringarna och 70 procent utan stubbehandling. 

Stubbehandling i gallring är klart lönsam, i detta fall ökade slutvärdet med 12 procent (figur 1). 

Figur 1. 

Typbestånd 2

• Ett granbestånd på skogsmark
• Ståndortsindex G26
• Omloppstid 78 år

Kurvorna visar den beräknade andelen rötangripna träd i stubbhöjd. Vid slutavverkningen varierar andelen från 15 procent när stubbehandling görs i alla avverkningar till 70 procent utan någon behandling. 

Det mest lönsamma alternativet är att stubbehandla i både slutavverkning och gallring (figur 2). Det gav 20 procent högre slutvärde än det sämsta alternativet – som är att inte behandla alls. 

Figur 2.

Typbestånd 3

• Ett barrblandbestånd (50/50 tall/gran) med rotticka som bara angriper gran
• Ståndortsindex G24/T24
• Omloppstid 85 år

Här simuleras ett bestånd med bara den art av rotticka som enbart angriper gran. Detta är fallet från ca 60:e breddgraden och norrut. Andelen rötangripna granar vid slutavverkning varierar mellan ca 3 procent vid total stubbehandling och upp till ca 35 procent utan behandling. 

Här lönade det sig inte att behandla stubbarna. I och med att tallen inte angrips och kan sprida infektioner vidare, blir spridningen av rotröta mellan granarna långsam.

Figur 3. 

Typbestånd 4

• Ett barrblandbestånd (50/50 tall/gran) med rotticka som angriper tall och gran (vanligt i södra Sverige).
• Ståndortsindex G24/T24
• Omloppstid 85 år

I södra Sverige finns också den art av rotröta som kan angripa och döda tall. Andelen rötangripna granar vid slutavverkning varierar mellan ca 10 procent vid behandling i alla avverkningar och ca 90 procent för obehandlat.

Här blev behandling lönsam (figur 4). Både tall och gran koloniseras och kan sprida rötan vidare. Rottickan dödar en del unga tallar och rötar veden på äldre granar vilket påverkar både volym och sortimentsfördelning. Ett program med fullständig behandling gav 25 procent högre slutvärde jämfört med ett program helt utan behandling. 

Figur 4.

Antaganden och förutsättningar påverkar utfallet

Modeller är en förenkling av verkligheten. Modellerna är känsliga för de ingångsvärden som används och antaganden som görs, till exempel om rottickans spridningshastighet, mängden röta som överförs mellan generationer och effektiviteten av stubbehandling.

Val av kalkylränta har stor betydelse för det ekonomiska utfallet. Ju högre ränta desto ”svårare” blir det att motivera stubbehandling i föregående slutavverkning. I beståndet med gran på åkermark är stubbehandling klart lönsam även med räntenivå 5 procent. I övriga typbestånd blir alternativet med stubbehandling i enbart gallring det behandlingsalternativ som är likvärdigt med eller bättre än obehandlat då räntan sätts till 5 procent. 

Nuvarande virkespriser och kostnader ligger på helt andra nivåer än då de förra kalkylerna gjordes. Det som spelar störst roll är de inbördes relationerna mellan priset på sågtimmer och massaved respektive brännved i de fall rotstockar klassas ner. För 20 år sedan var sågtimret 60–80 procent bättre betalt än massaved och brännved. I kalkylen för 2026 var timret mer än dubbelt så bra betalt som massaveds- och bränslesortimenten. Sammantaget betyder detta att de absoluta skillnaderna mellan alternativen är större i denna kalkyl jämfört med läget för tjugo år sedan. 

Förutom intäkter och kostnader under omloppstiden finns andra aspekter att väga in i beslutet om behandling (alternativt avverkning under vintern). Om ingen behandling görs vid avverkning under vegetationsperioden sker en uppbyggnad av rottickeförekomsten, vilket förvärrar problemen på lång sikt.

Praktiska rekommendationer

Slutsatserna från de tjugo år gamla kalkylerna står sig väl även med dagens pris- och kostnadsnivå. För bestånd och prisrelationer liknande det som simulerats lämnas följande rekommendationer avseende stubbehandling mot rotröta under vegetationsperioden:

• Behandla all slutavverkning och alla gallringar i rena granbestånd med ståndortsindex G26 och högre. 
• Behandla all slutavverkning och alla gallringar i barrblandbestånd med minst hälften gran om ståndortsindex är 24 och högre. OBS: Alla stubbar skall behandlas, inte bara gran. 
• Stubbehandling är inte lönsam i barrblandbestånd med mindre än hälften gran där rottickearten som angriper tall (Heterobasidion annosum s str.) inte förekommer, till exempel norr om ca 60° N.