Kranspetsstyrning gör det enklare att manövrera skördarkranen mellan kvarstående träd

Artikeln är en sammanfattning av artikeln Boom-tip control reduces novice operators’ time consumption for crane work with harvesters - a standardised field experiment

Att köra skördare i gallring ställer höga krav på föraren. Föraren ska inte bara välja rätt träd, utan också manövrera kranen – och den stam som aggregatet eventuellt håller i – mellan kvarstående träd utan att orsaka skador. Enligt befintlig litteratur står krankörningen för uppemot 90 procent av den totala arbetstiden i gallring. Därför är tekniska förarstöd som förenklar krankörningen särskilt intressanta.

I denna studie undersökte vi hur kranspetsstyrning påverkar tidsåtgången vid manövrering av kranen i gallringsliknande förhållanden. Med kranspetsstyrning styr föraren kranens spets direkt, i stället för att behöva koordinera varje enskild kranled.

Standardiserat fältexperiment med nybörjarförare

Vi genomförde ett standardiserat fältexperiment som simulerade styrning av skördarens kran mellan kvarstående träd, likt situationer vid gallring. Försöket utfördes med en medelstor skördare (Komatsu 911) utrustad med Smart Crane, Komatsus version av kranspetsstyrning.

Totalt deltog 18 elever från Uppsala yrkesgymnasium Jälla. Samtliga var nybörjare med begränsad erfarenhet av skördararbete. I varje körning skulle föraren (dvs. elev), från en fast maskinposition, styra kranen till 13 stående träd och greppa dem med aggregatet – utan att fälla dem. Eftersom träden stod kvar kunde exakt samma uppgift upprepas flera gånger. Varje förare genomförde uppgiften tre gånger med traditionell kranstyrning och tre gånger med kranspetsstyrning, det vill säga totalt sex körningar per förare.

Nästan tio procent snabbare med kranspetsstyrning

Resultaten visar att förarna i genomsnitt löste uppgiften 9,5 procent snabbare när de använde kranspetsstyrning. De flesta förare drog nytta av tekniken, även om storleken på tidsvinsten varierade mellan individer. Sammantaget visar resultaten att kranspetsstyrning fungerar för en stor majoritet, inte bara för enstaka förare. 

Störst nytta i gallring

Tillsammans med tidigare forskning indikerar våra resultat att kranspetsstyrning för skördare har större tidsbesparingspotential i gallring än i slutavverkning. När kvarstående träd begränsar arbetsutrymmet och föraren samtidigt måste fatta beslut om trädval ökar den kognitiva belastningen – och det är i dessa situationer som kranspetsstyrning verkar ge störst effekt.

Vår rekommendation

Vi rekommenderar att kranspetsstyrning integreras fullt ut i maskinförarutbildningar. Med tekniken kan eleverna lägga mindre mental energi på att koordinera kranens leder och i stället fokusera på trädval, körvägar, naturhänsyn och korrekt aptering. Kranspetsstyrning medför i praktiken få nackdelar, förutom något högre inköpskostnad. Baserat på våra resultat och tidigare studier rekommenderar vi därför att kranspetsstyrning införs som standard på nya skogsmaskiner, både skördare och skotare.

Samtidigt konstaterar vi att trots många forskningsprojekt om kranautomation är effekterna av andra automatiseringslösningar än kranspetsstyrning i praktiskt skogsarbete fortfarande relativt dåligt dokumenterade. Vi anser därför att framtida forskning i högre grad bör fokusera på andra former av kranautomation, gärna i studier som genomförs under verkliga drivningsförhållanden.