Kostnader för tillvaratagande av skogsbränslen

Bakgrund

De primära skogsbränslena står årligen för cirka 16 TWh av den årliga energitillförseln, varav uttag av grenar och toppar (grot) utgör drygt halva denna mängd. Tillvaratagandet av primära skogsbränslen varierar beroende på marknadspriset på den producerade flisen men eftersom tiden från tillvaratagande till leverans är ca ett år, är eftersläpningen i produktionsapparaten betydande.

År 2010 initierades en enkät till de större bränsleleverantörerna för att kartlägga sortimentsfördelning, kostnader och metodandelar för den primära skogsbränsleverksamheten i Sverige. Efter fem år var svarsfrekvensen så låg att resultaten inte längre kunde redovisas, kartläggningen lades därför ner 2017. Kostnaderna för hantering av skogsbränslen inkluderades 2020 i Skogforsks och Skogsstyrelsens årliga kostnads- och intäktsenkät, men de har dock inte redovisats eftersom svarsfrekvensen varit låg och att ett mindre antal svarande står för en för stor andel av den rapporterade mängden skogsbränslen. Ett undantag är att kostnaderna för skotning, flisning och transport av grot vilka redovisades för 2020. 

Då efterfrågan på skattningar av kostnaderna i försörjningskedjorna för de primära skogsbränslesortimenten är hög, publicerar vi löpande 3-årsmedelvärden i de fall det är möjligt med tanke på mängden svar i enkätmaterialet. Dessa medelvärden är viktade baserat på mängden levererade bränslen: år med en stor bränsleleverans väger tyngre än år med en liten leverans. Resultaten redovisas i likhet med redovisningen 2021 i kronor per MWh. Respondenternas uppgivna mängd av ett sortiment har räknats om till MWh med hjälp av Energimyndighetens omräkningstal, se bilaga 2 i Kvalitetsdeklaration Oförädlat trädbränsle. 

Resultat

I början av den studerade perioden låg kostnaderna för grothantering på ungefär samma nominella nivå (tabell 1) som i Brunbergs enkät för 2013 (Brunberg 2014). Åren därefter skedde en betydande kostnadsökning, vilken för markägaren kompenseras av ökade priser för bränslet fritt värmeverk (figur 1). Givet det låga antalet svarande och att förutsättningarna och därmed kostnaderna, varierar regionalt är spridningen kring de redovisade medeltalen hög.

Tabell 1. Löpande treårsmedelvärden för kostnaderna (kr/MWh) för avverkning, skotning, sönderdelning (flisning eller krossning) och landsvägstransport av grot (grenar och toppar) från slutavverkning.

Figur 1. Årligt medelpris på skogsflis (kr/MWh) till kraftvärmesektorn 2010–2025. Källa Energimyndigheten.

Kostnaderna har även ökat för leveranskedjan för bränsleved, det vill säga tillvaratagen defekt rundved, om än inte i samma takt som för grotflisen. Här har uppdragsgivarna ofta en bra kostnadskontroll då det är samma maskiner som används som då rundvirke levereras till sågverk och massabruk. Den jämförelsevis låga kostnaden för landsvägstransporten av bränsleved jämfört med motsvarande kostnad för massaved och timmer, indikerar att medeltransportavståndet för bränsleveden är kortare. 

Tabell 2. Löpande treårsmedelvärden för kostnaderna (kr/MWh) för avverkning, skotning, sönderdelning (flisning eller krossning) och landsvägstransport av bränsleved (defekt rundved avsedd för energiproduktion).

Då många av de svarande inte själva är involverade i bränslehanteringen utan oftast säljer bränsleveden ”fritt bilväg” eller ”fritt mottagningsplats”, är det få som kan redovisa kostnaden för sönderdelning av bränsleved. Detta har medfört att antalet svar är för litet för att redovisas som 3-årsmedelvärden. Ett löpande 5-årsmedelvärde för 2021 och 2022 ger en sönderdelningskostnad för bränsleved på cirka 22 kr per MWh båda åren.

Diskussion

Avsaknaden av kostnadsökningar för skotning, sönderdelning och vidaretransport av grot under 2010-talet är tydlig. Den främsta orsaken är nog att priserna på skogsbränsle varit låga under en lång tid vilket medfört att grot bara tagits ut i områden där man kunnat nå lönsamhet, det vill säga där kostnaderna varit låga. Prisökningen 2023 till 2025 sammanfaller med en ökad efterfrågan på skogsflis vilket troligen medfört att trakter som skulle ansetts vara olönsamma 2020 nu kommit ifråga för skogsbränsleuttag. För att kunna belysa vad som påverkar kostnaderna mer generellt borde kostnadsdatat kompletteras med insamling av uttagsnivåer per hektar, skotningsavstånd och medeltransportavstånd på väg.