HVO100 – Fossilfri drivning redan idag

Skogsbruket i klimatets frontlinje

Sverige har antagit ambitiösa klimatmål. Senast 2045 ska landet nå nettonollutsläpp av växthusgaser, i linje med EU:s klimatramverk och den europeiska gröna given. Redan till 2030 ska flera viktiga delmål vara uppfyllda. I den omställningen spelar skogen en nyckelroll – både som kolsänka och som leverantör av förnybara produkter och råvaror.  Samtidigt kräver skogsbruket energi för såväl skogsvård som drivning och vidaretransport. Idag är den energin ofta av fossilt ursprung. Inom Skogsindustriernas framtidslöften för det cirkulära samhället har målsättningen att inte ha några fossila utsläpp i värdekedjan 2040 (Skogsindustrierna 2025). Företagens egna miljömål innefattar även de ofta mål för minskade direkta och indirekta fossila utsläpp i värdekedjan.

Drivningsarbetet, det vill säga avverkning och skotning av virke till bilväg i både gallring och slutavverkning, står för omkring 30 procent av de fossila utsläppen i skogsbrukets värdekedja (räknat ur ett livscykelperspektiv fram till industrigrind) om alla maskiner antas gå på MK1-diesel (Toller. 2026). MK1-diesel är den huvudsakliga dieselkvaliteten i Sverige, fri från svavel och anpassad för dieselfordon och vissa stationära motorer, med en blandning av fossil och förnybar råvara baserat på reduktionsplikten. Utsläppen kommer från förbränning av diesel i arbetsmaskinerna ute i terrängen och att minska dessa utsläpp är därmed en central fråga. Den snabbaste och enklaste lösningen är en fortsatt övergång till användning av mer HVO100. Utifrån dialog med aktörer i branchen uppskattas att entreprenörer och skogsföretag idag använder mer än 10 procent HVO100 eller höginblandad diesel, men variationerna mellan aktörer är stor. 

Vad är HVO100?

HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja, och är en förnybar, syntetiskt framställd diesel som inte bör förväxlas med traditionell biodiesel så som FAME/RME. Kemiskt sett fungerar HVO100 på ett liknande sätt som traditionell MK1-diesel. Även om det finns vissa skillnader, exempelvis i densitet och energiinnehåll, har dessa endast en marginell inverkan på bränsleförbrukningen (Drivkraft Sverige, 2026a). En avgörande skillnad är däremot att HVO100 framställs av förnybara råvaror, såsom restprodukter och vegetabiliska oljor, i stället för fossil råolja.

För användaren är övergången enkel: i praktiken är alla moderna skogsmaskiner redan godkända för att köra på HVO100 utan tekniska modifieringar. Det innebär att bränslet i stort sett är ett så kallat “drop-in”-bränsle som går att byta rakt av. Det finns dock indikationer på att bränsleskattningen i maskindatorn kan behöva kalibreras om vid ett bränslebyte för att säkerställa korrekt beräkning av bränsleförbrukningen i maskinerna.

Fördelarna med HVO100 är flera i jämförelse med MK1-diesel:

• 80–90 procent lägre växthusgasutsläpp MK1-diesel (beroende på råvara och reduktionsnivå).
• Samma förbränningsegenskaper och prestanda.
• Luktfri och renare hantering.
• Goda köld- och lagringsegenskaper, vilket är viktigt i skogsbrukets ofta avlägsna bränsledepåer, samt ur beredskapssynpunkt.
• Fullt blandbar med vanlig Mk1-diesel, vilket ger en smidig övergång.
• Är ett väletablerat biobränsle inom andra näringar.  

Den inhemska produktionen av HVO100 har vuxit kraftigt på senare år, med aktörer som VAROPreem och St1 i spetsen, och tillsammans med finska Nestes storskaliga produktion bedöms tillgången i dagsläget vara god. HVO100 distribueras nationellt och finns tillgängligt på över 500 tankställen, dock är det glesare mellan tankställen i norra delen av Sverige (Drivmedla.se). Efterfrågan på HVO100 förväntas öka vilket tillsammans med det faktum att dagens råvarubas är begränsad, kan innebära utmaningar för den långsiktiga tillgången. Tillverkare sneglar på nya typer av biomassaströmmar för att långsiktigt kunna erbjuda ett attraktivt bränsle.

Stora utsläppsminskningar finns inom räckhåll

Om alla skördare och skotare går över från MK1-diesel till HVO100 skulle utsläppen från drivingsarbetet kunna minska kraftigt, figur 1. Hur stor minskningen kan bli beror på reduktionsplikten och dess variation från år till år. År 2023 låg reduktionsplikten på 30,5 procent och då skulle ett byte från att enbart använda MK1-diesel till att enbart använda HVO för drivningen minska utsläppen med nästan 80 procent. Lägre reduktionsplikt under senare år gör effekten av ett byte ännu större. Eftersom drivningen står för en så stor andel av skogsbrukets utsläpp innebär det en betydande total reduktion. I praktiken skulle ett fullständigt skifte till HVO i drivningsarbetet kunna minska hela värdekedjans utsläpp med omkring en fjärdedel – utan att vänta på ny maskinteknik eller omfattande investeringar i laddinfrastruktur.

Figur 1. Bränslevalets betydelse för utsläpp vid drivning (avverkning och skotning av virke till bilväg i både gallring och slutavverkning). Växthusgasutsläpp i ton CO2 -ekvivalenter vid användning av enbart MK1-diesel, enbart HVO100 samt hälften av varje för år 2023.  Observera att utsläppen för diesel varierar mellan år på grund av reduktionsplikten.

Inga tekniska hinder – men ekonomiska

Tekniskt finns i princip inga hinder, vilket beskrivs ovan. Den stora barriären är i stället ekonomisk eftersom HVO100-priset alltid legat högre än för MK1-dieseln även om prisförändringarna följt varandra (figur 2). Under 2025 var HVO100 i genomsnitt 6,9 kronor dyrare per liter än MK1-diesel för arbetsmaskiner. Skillnaden beror både på ett högre grundpris och på att MK1-diesel för arbetsmaskiner omfattas av en skattesubvention. Den uppdelade merkostnaden för HVO100 per liter var under 2025 cirka 3,0 kr i grundpris (Drivkraft Sverige, 2026b), samt utöver detta i snitt 3,9 kr på grund av skattesubventionen (Skatteverket, 2025). HVO100 och andra rena biodrivmedel är redan skattebefriade och därmed kan skattesubventionen för arbetsmaskiner endast nyttjas på fossila drivmedel.

Med en genomsnittlig bränsleförbrukning på cirka 1,9 liter per kubikmeter virke (m³fub) vid avverkning och skotning innebär detta en ökad medelkostnad på ungefär 13 kronor per kubikmeter virke vid väg. Priserna varierar dock över tid, samma siffra för april 2026 gav en merkostnad på cirka 10,2 kronor per liter och i genomsnitt 19,4 kronor per kubikmeter virke vid väg.

Flera entreprenörer uttrycker en vilja att ställa om, men menar att de inte har ekonomiskt utrymme att bära merkostnaden själva. För att omställningen ska bli verklighet behöver kostnaden för förnybart bränsle delas längs hela värdekedjan – från skogsägare till industri och slutkund.

Det finns ekonomiska osäkerhetsfaktorer kopplat till skattesubventionen för MK1-diesel till arbetsmaskiner. Subventionen beslutas årsvis och ligger för närvarande fast under hela 2026. Den långsiktiga inriktningen är dock oklar, vilket kan försvåra strategiska vägval. En ytterligare osäkerhetsaspekt är hur EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS2, kommer att slå för arbetsmaskiner (Naturvårdsverket 2026). Långsiktigt kommer fossila bränslen successivt bli dyrare genom en prissättning av koldioxid, vilket kan förändra kalkylen till fördel för förnybara alternativ som HVO100.

För biodrivmedel har EU precis godkänt Sveriges ansökan om fortsatt statsstödsgodkännande för att skattebefria rena och höginblandade flytande biodrivmedel, så som HVO100. Det nya godkännandet sträcker sig till slutet av 2032 (Regeringskansliet, 2026). 

Figur 2: Försäljningspriser på drivmedel för företagskunder, exkl. moms, för Diesel och HVO100. Priserna beräknas som ovägda genomsnitt av dagliga nationella listpriser för företagskunder hos OKQ8, Preem och Circle K (Drivkraft Sverige, 2026b).