logga
Med mobila laddstationer går det att ladda också där konventionell laddinfrastruktur saknas. Här laddas en batterielektrisk virkesbil.
Bild: Sveaskog
När skogsmaskiner och traktorer elektrifieras räcker inte alltid elnätet till. Mobil ellogistik kan göra det möjligt att lagra, transportera och tillgängliggöra el där arbetet utförs.

Resultat & Råd | El till maskiner långt från elnätet

Elektrifieringen av skogs- och jordbrukets maskiner kräver nya lösningar för energiförsörjning. Mobil ellogistik innebär att el tillhandahålls där arbetet utförs genom lagring, transport eller lokal produktion. Det kan komplettera det fasta elnätet och möjliggöra elektrifiering även på platser långt från laddinfrastruktur. 

Här är några saker att tänka på:

Tänk system snarare än enskilda maskiner: Fordon, energilager, laddning, transporter och lokal energiproduktion behöver planeras tillsammans.

Kombinera fasta och mobila lösningar: Mobila lösningar kan komplettera det fasta elnätet och möjliggöra elektrifiering där permanent laddinfrastruktur inte är rimlig. Den kan användas för att klara längre uppdrag, tillfälliga effekttoppar och arbetsplatser där nätanslutning saknas.

Anpassa energilösningen efter verksamheten: El kan tillgängliggöras genom transport av batterier eller genom att bränslen transporteras till arbetsplatsen och omvandlas till el där den behövs. Vilken lösning som är mest lämplig beror bland annat på energibehov, transportavstånd, användningsmönster och tillgång till infrastruktur.

Ta vara på lokal elproduktion: Gårdar, skogsindustrier och vind- och solparker kan fungera som energinoder från vilka el distribueras vidare till maskiner och fordon. El kan produceras i många olika skalor och nära användningen, vilket ger flexibilitet och skapar alternativ till långa och centraliserade försörjningskedjor.

Samordna energi- och transportlogistiken: Utnyttja befintliga transport- och logistikkedjor. Energi kan ofta distribueras via samma flöden som redan används för maskiner, råvaror och insatsvaror.

Planera för säsongsvariationer: Inom jordbruket varierar energibehovet kraftigt under året. Genom att dela batterier och energilager mellan olika användningsområden kan resurserna utnyttjas bättre.

Väg in fler nyttor än energikostnaden: Mobila energilager kan minska behovet av kostsam nätutbyggnad, bidra till flexibilitet i elsystemet och fungera som reservkraft vid elavbrott.

Elektrifieringen av skogsmaskiner, traktorer och tunga transporter är redan i gång. Men hur laddar man stora maskiner som arbetar långt från elnätet? Det är en av de stora utmaningarna i omställningen. Flera forskningsprojekt och företag utvecklar nu lösningar för hur el kan tillgängliggöras där arbetet faktiskt utförs. Att bygga elnät till varje maskin eller tillfällig arbetsplats är varken möjligt eller ekonomiskt rimligt. Därför behövs nya systemlösningar.

Inom projekten TREE, ZEFO och AgroDrive utvecklar maskintillverkare, transportaktörer, skogsföretag och forskare gemensamt lösningar för elektrifiering utanför elnätet. Tillsammans samlar projekten några av de ledande aktörerna inom utvecklingen av framtidens elektrifierade arbetsmaskiner och transporter.

Erfarenheterna visar att frågan om hur el tillgängliggörs kan bli en avgörande pusselbit. I norra Sverige testas mobil laddning för elektrifierade timmertransporter. Batterielektriska traktorer med batteribytessystem har utvecklats och tagits i drift, samtidigt som flera aktörer utvecklar nästa generations eldrivna skogsmaskiner. Det är också i dessa verksamheter, med långa transportavstånd och energikrävande arbetsmaskiner, som potentialen att minska fossila utsläpp ofta är som störst.

När elen finns – men inte där den behövs

Sverige står inför en omfattande elektrifiering av transporter, industri och de areella näringarna. Vi har ett betydande elöverskott på årsbasis och andelen väderberoende elproduktion från sol och vind ökar, vilket skapar större variationer i både produktion och elpriser. Elnäten kommer fortsatt vara ryggraden i elsystemet, men produktion och efterfrågan sammanfaller inte alltid i tid och rum. Därför ökar värdet av flexibilitet, lager och lösningar som kan hjälpa till att matcha konsumtion med produktion. 

Detta blir särskilt tydligt inom jord- och skogsbruket. Verksamheten är geografiskt spridd, säsongsberoende och mobil, medan elinfrastrukturen är stationär. Skogstransporter sker ofta på mindre skogsbilvägar där den publika laddinfrastrukturen är begränsad. Samtidigt flyttar sig arbetsplatser och energibehov mellan bestånd, fält och gårdar, medan elnätet och laddstationerna ligger kvar. Utmaningen handlar därför inte bara om hur mycket el som behövs, utan om att få fram tillräcklig effekt där och när arbetet ska utföras.

Alla behov kan inte heller lösas genom permanent infrastruktur. I vissa fall är det rationellt att bygga ut elnätet till användaren, i andra kan det vara mer effektivt med mobila ellösningar utanför nätet. Energilager kan då fungera som en brygga mellan produktion och användning. De kan ta vara på el när den finns tillgänglig och leverera hög effekt där och när behovet uppstår. Mobil ellogistik handlar om hur elektrisk energi tillgängliggörs där och när den behövs, även utanför det fasta elnätets räckvidd, genom lagring, transport eller lokal elproduktion.

För jord- och skogsbrukssektorn finns dessutom redan lokal elproduktion, t.ex. i anslutning till skogsindustrier, gårdar eller egna vindkraftparker. Det skapar möjligheter att inte bara förse maskiner med energi utan också att i högre grad ta kontroll över den egna energiförsörjningen.

Energi har alltid transporterats

Att flytta energi till användaren är inget nytt. Ved, kol, olja och drivmedel har länge transporterats dit de behövs. Det som gjort elektriciteten speciell är att energin huvudsakligen distribueras genom fasta nät, vilket gör det möjligt att överföra energi direkt dit den efterfrågas.

När stora maskiner inom de areella näringarna ska elektrifieras uppstår nya utmaningar. Det handlar inte längre om att försörja mindre eldrivna verktyg utanför elnätet, utan om att leverera stora mängder el och effekt till maskiner som är mobila, geografiskt spridda och i vissa fall sällan kommer i kontakt med fast elinfrastruktur.

Framtidens elektrifiering inom de areella näringarna kommer därför sannolikt att kombinera fasta elnät med olika former av mobil ellogistik. Frågan blir då hur el kan tillgängliggöras när avstånden är stora, arbetsplatserna flyttar sig och permanent infrastruktur inte alltid är ett rimligt alternativ.

Från nätutbyggnad till energilogistik

När elanvändningen blir mer mobil behöver också energiförsörjningen bli mer flexibel. Det finns flera sätt att tillgängliggöra el på platser utanför elnätet, och skillnaden handlar framför allt om i vilken form energin transporteras.

Transportera lagrad el i batterier

El kan lagras i batterier där nätkapacitet eller lokal elproduktion finns och sedan transporteras till arbetsplatsen. Batteriet kan användas som ett mobilt energilager för att ladda maskinen under pauser och mellan skift, eller bytas direkt mot ett urladdat batteri i maskinen. På så sätt kan befintlig elproduktion och nätkapacitet utnyttjas även när arbetet utförs långt därifrån.

Transportera bränslen och producera el lokalt utanför nätet

Energi kan också transporteras som bränsle, exempelvis som biogas, vätgas, e-bränslen eller andra förnybara bränslen. På arbetsplatsen eller i anslutning till den kan energin användas direkt i maskinen eller omvandlas till el genom exempelvis en generator eller bränslecell. Det gör det möjligt att leverera stora mängder energi även till platser där batteritransporter blir opraktiska.

De två huvudprinciperna har olika styrkor och begränsningar. Batteribaserade lösningar har hög verkningsgrad men innebär viktutmaningar och kapitalbindning, medan bränslen har högre energitäthet och därför är lättare att lagra och transportera över längre avstånd. Vilken lösning som är lämplig beror på energibehov, avstånd, användningsmönster och tillgång till infrastruktur. I praktiken kan flera lösningar kombineras i ett flexibelt energisystem.

Ellogistiken kan dessutom kopplas till befintliga energi- och transportflöden. Lokal elproduktion på gårdar och industrier, sol- och vindparker, laddstationer och bränsledepåer kan fungera som energinoder, medan befintliga transporter kan användas för att flytta batterier eller bränslen till arbetsplatserna.

Mobil laddning som möjliggörare

Mobil laddning ska inte ses som en konkurrent till fast laddning utan som ett komplement.

Ett fordon kan huvudsakligen laddas via fasta anslutningar, men kompletteras med mobil stödladdning för att klara längre uppdrag, perioder med högre energibehov eller mer krävande körmönster. Mobila energilager kan också fungera som reservlösning om den ordinarie infrastrukturen inte är tillgänglig.

Diskussionen om mobil ellogistik fokuserar ofta på kostnaden per kilowattimme. Men för många verksamheter är den relevanta jämförelsen mer komplex än så.

Alternativet kan vara att bygga nätkapacitet som bara används under delar av året, etablera laddinfrastruktur med låg nyttjandegrad eller acceptera att elektrifieringen försenas. I andra fall kan alternativet vara produktionsbortfall, stillastående maskiner eller långa omvägar för laddning.

Frågan blir därför inte enbart vad mobil el kostar, utan också vilka kostnader som kan undvikas genom att el kan flyttas, lagras eller genereras där den behövs.

För verksamheter som flyttar mellan olika platser kan dessutom samma mobila energiresurs delas och användas på flera arbetsplatser över tid och därigenom skapa värde för fler aktörer.

Varför inte bara köra på HVO?

En naturlig invändning är varför maskiner i de areella näringarna ska elektrifieras över huvud taget om det kräver nya lösningar för elförsörjning. Varför inte fortsätta använda förbränningsmotorer och byta ut fossila drivmedel mot HVO eller andra biodrivmedel?

För vissa tillämpningar kommer HVO och andra förnybara drivmedel att vara viktiga under lång tid. I vissa fall kan de också vara en långsiktigt relevant lösning.

Men biodrivmedel är inte en obegränsad resurs. När samma råvaror efterfrågas av vägtransporter, flyg och industri uppstår frågan hur de begränsade hållbara bioresurserna ska användas där de gör störst nytta. 

El kan produceras lokalt på flera olika sätt, även om inte heller el är en oändlig resurs. Elektrifiering kan samtidigt ge betydligt högre energieffektivitet från energikälla till utfört arbete och minska beroendet av bränsleleveranser. Elektrifiering kan dessutom bidra till en bättre arbetsmiljö genom minskat buller och lokala utsläpp.

Oavsett energibärare kvarstår dock utmaningen att tillgängliggöra energi där arbetet utförs.

Skogsbruket visar på olika utmaningar

Skogsbruket är ett tydligt exempel på varför elektrifiering inte bara handlar om fordon och maskiner, utan också om hur el tillgängliggörs där arbetet utförs.

Elektrifieringen av tunga skogstransporter är på väg. Inom TREE-projektet har elektriska timmer- och flisbilar satts i verklig drift samtidigt som projektet arbetar med laddinfrastruktur, ruttplanering, fordonsteknisk innovation och affärsmodeller.

Erfarenheterna visar att elektrifiering är en systemfråga. Det räcker inte att byta dieselmotorn mot en elmotor. Fordon, laddning, elnät och logistik måste fungera tillsammans.

För de tunga transporterna finns vanligtvis el och nätanslutningar relativt nära verksamheten. Utmaningen är i stället att laddning med tillräckligt hög effekt inte alltid finns på rätt plats. Skogstransporter sker ofta i områden där den publika laddinfrastrukturen är gles eller dåligt anpassad till transportflödena. Att bygga snabbladdning som bara används periodvis kan samtidigt vara svårt att motivera ekonomiskt.

TREE testar därför även mobil stödladdning. En eldriven timmerbil i norra Sverige laddas vid en mobil laddstation i ett område med långa transportavstånd och begränsad laddinfrastruktur. Mobil laddning blir där en räckviddsförlängare som gör att elektrifieringen kan gå längre redan idag.

För skogsmaskiner är situationen mer utmanande. Skördare och skotare arbetar långt från både laddstationer och nätanslutningar och flyttas regelbundet mellan olika objekt. En skördare kan arbeta hela skift utan att lämna beståndet, medan skotaren regelbundet åtminstone återkommer till vägkanten. Här handlar utmaningen inte om att komplettera befintlig infrastruktur, utan om att tillgängliggöra energi där arbetet utförs. Någon form av mobil ellogistik blir därför en förutsättning för elektrifiering.

Det är den frågan som ZEFO-projektet undersöker. Projektet jämför olika energibärare, energisystem och logistikkedjor för framtidens utsläppsfria skogsarbetsplatser och utvecklar lösningar för hur energin kan följa arbetet.

Hybridelektrisk konceptmaskin från Komatsu.  

Den stora utmaningen för jordbruket är säsongsvariationer

Många av utmaningarna återfinns också inom jordbruket. Jordbruksmaskiner arbetar över stora arealer och energibehovet varierar kraftigt mellan olika delar av året samt med vilket arbete som utförs.

Jordbrukare med solceller på sina ekonomibyggnader har en möjlighet att själva ta kontroll över sin elförsörjning. Med batterier kan man lagra egenproducerad el och använda den för att driva sina maskiner. På en gård kan man ladda ett batteri via solceller eller nätet under tiden som traktorn är ute på åkern och sedan byta ett tomt batteri mot ett fullt. Konceptet med utbytesbatterier och ellogistik har demonstrerats av Traktorarvid i den autonoma eldrivna traktorn Drever120.

Eftersom jordbruket är starkt säsongsbetonat kommer behovet av batterilager och energibärare att variera kraftigt över året. Även nätkapacitet för laddning är en begränsande faktor och kan bli kostsamt att bygga ut baserat på ett säsongsbaserat behov. När perioderna med störst energibehov infaller beror på produktionsinriktningen, men infaller naturligt under vårbruk och höstbruk samt under sommaren. Resten av året kan batterier och andra resurser i systemet användas antingen på gården eller utanför gården som energilager. I ett projekt har ett modulärt batterisystem byggts upp som, likt ett skruvdragarbatteri, kan användas för olika tillämpningsområden. Till exempel skulle det kunna användas i jordbruksmaskiner under halva året och i pistmaskiner under den andra halvan. 

För att hantera säsongsvariationerna behöver man arbeta med hur delning av batterier och andra resurser kan ske mellan olika användningsområden. Det är en möjliggörare för att öka elektrifieringen av jordbruksmaskiner som annars har svårt att hantera den stora kapitalbindningen i maskiner och system som står oanvända under en stor del av året. 

AgroDrive, som leds av RISE och är ett nationellt centrum för fossilfri energi inom jordbruk och livsmedel, har visat att omställningen sannolikt kommer att bygga på en kombination av elektrifiering, biodrivmedel, lokal energiproduktion och ellogistik snarare än på en enskild teknik.

Liknande utmaningar finns även inom bygg- och anläggningssektorn, där arbetsplatser flyttar över tid och den fasta elinfrastrukturen ofta kommer på plats sent i processen.

Den autonoma och batterielektriska jordbrukstraktorn Drever 130, utvecklad av Traktorarvid AB.  

Elektrifiering i hela landet

Om laddinfrastruktur enbart bygger på starka nätanslutningar och hög publik efterfrågan kommer investeringar naturligt att koncentreras till de platser där förutsättningarna redan är goda. Många av de verksamheter som är svårast att elektrifiera återfinns däremot i landsbygdsområden där avstånden är stora och energibehoven varierar över tid. Detta riskerar att leda till en ojämn elektrifiering över landet.

Mobila ellösningar kan därför bidra till att elektrifieringen inte begränsas till de platser där infrastrukturen redan är starkast. På så sätt blir mobil ellogistik inte bara en teknisk lösning utan också ett sätt att skapa mer likvärdiga förutsättningar för omställning i hela landet.

Utmaningen är dessutom långt ifrån unik för Sverige. Liknande förhållanden finns i många länder med stora avstånd och naturresursbaserade näringar, exempelvis i Norden, Kanada och Australien.

Från laddning till flexibilitet, energitjänster och beredskap

När el kan lagras, transporteras eller produceras lokalt skapas nya möjligheter att utnyttja både elproduktion och nätkapacitet mer effektivt. Mobila batterilager kan laddas där kapacitet finns tillgänglig och användas där behovet av el eller effekt är som störst. Samma resurs kan försörja maskiner och fordon, lagra lokalt producerad el, kapa effekttoppar och fungera som reservkraft.

Värdet ligger därför inte bara i den energi som levereras utan också i de flexibilitets- och energitjänster som lagret kan tillhandahålla. I takt med att tekniken utvecklas kan nya affärsmodeller växa fram där el tillgängliggörs som en tjänst.

Utvecklingen handlar dessutom om mer än elektrifiering. Batterilager och mobila laddsystem som till vardags används inom jord- och skogsbruk eller byggverksamhet kan vid behov användas som reservkraft för samhällsviktiga funktioner. Ett exempel är kommunernas trygghetspunkter vid längre elavbrott, där invånare kan få information, kommunikation, värme och möjlighet att ladda utrustning. På så sätt kan samma investering bidra till elektrifiering, flexibilitet, energisäkerhet, beredskap och ökad samhällelig motståndskraft.

Elektrifiering i samhällets svåra hörn

Elnäten kommer att vara ryggraden i framtidens energisystem. Men ryggraden räcker inte alltid för att nå händerna och fötterna som ska utföra arbetet. När elektrifieringen flyttar ut i skogen, på åkrarna och till tillfälliga arbetsplatser behövs också lösningar som kan tillgängliggöra el där den behövs. Därför handlar nästa steg i omställningen inte bara om att bygga mer nät, utan också om att utveckla en smart och effektiv mobil ellogistik. Först då kan elektrifieringen nå även de delar av samhället där omställningen är som mest utmanande.

Nr 2026-81    Publicerad 2026-11-20 09:00

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommentar.
Kommentera
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Författare
Anders Eriksson
Forskare
Joel Powel
Skogstekniska klustret, projektledare för ZEFO
Johanna Olsson
RISE, projektledare för AgroDrive
Tommi Paananen
Komatsu Forest
Tobias Ekstedt
Scania, Solution Manager, Forestry & Agriculture
Arvid Örde
Traktorarvid AB, Entreprenör som utvecklar och säljer autonoma batterielektriska traktorer
Jonas Engström Jadvi
RISE, Innovations- och samverkanschef jordbruk
Sara Bargi
RISE
Gunnar Larsson
SLU – Inst. för Energi och Teknik, Forskare inom fossilfritt lantbruk
Janis Danebergs
Lindholmen Science Park, arbetspaketledare för ”El och laddning” inom TREE-projektet