Törskatesvamp i Norrlands ungskogar

Törskatesvampen, Cronartium pini, är långt ifrån en ny bekantskap för den svenska skogsbranschen. I Tornedalen i Norrbotten har dess skadeverkningar varit kända sedan länge. Men på senare år har larmen blivit fler, och särskilt markägare med ung tallskog i norr uttrycker nu oro. Vad är det som händer – och vad vet vi egentligen om svampens utbredning?

Mellan 2007 och 2022 har åtta större inventeringsprojekt genomförts i Sverige för att kartlägga törskateförekomsten. Dessa projekt, utförda av bland annat Skogforsk, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och stora markägare, ger nu en värdefull överblick. Den samlade bilden är tydlig: Norrbotten är hårdast drabbat, men även Västerbotten visar omfattande förekomst. Totalt har över 100 000 tallar granskats på cirka 2250 lokaler i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Artikeln är en populärvetenskaplig sammanfattning av resultat från studien. Läs hela rapporten här.

Högst tryck i norr

Norrbotten och Västerbotten är de mest inventerade länen, med cirka 800 inventerade lokaler vardera. Men det är i Norrbotten som problemen är mest genomgripande. Här återfinns en betydligt större andel hårt angripna bestånd, och påverkan på skogsbruket är så pass omfattande att det påverkar val av trädslag, föryngringsstrategier och skötselmetoder. Markägare i området tvingas tänka nytt – och långsiktigt.

Västerbottens län har också en utbredd förekomst, men i jämförelse med Norrbotten är andelen svårt angripna bestånd lägre. I Jämtland och Västernorrland är angreppsfrekvenserna generellt mycket lägre. Dock bör man notera att det finns mindre geografier inom dessa län där törskate utgör ett betydande problem – något som dagens inventeringar inte alltid lyckas fånga.

Sammanslagning av alla åtta inventeringsprojekten. Symbolernas storlek och färg indikerar den genomsnittliga angreppsfrekvensen (%) för lokalen. Observera att figuren illustrerar ursprungsdata och inrymmer sannolikt även falska positiva registreringar av törskate.

Ett komplext sammanställningsarbete

Att jämföra resultaten mellan de olika inventeringarna är inte helt enkelt. Projekten har varierat i såväl geografisk omfattning som i val av beståndsåldrar och trädslagsblandning, faktorer som kan inverka på risken för törskateangrepp och möjligheten för synliga symptom att utvecklas. 

Lärdomar och behov av bättre diagnosverktyg

En viktig slutsats från inventeringarna är att det ibland är svårt att identifiera angrepp av törskatesvamp. Det gäller särskilt i tidiga stadier, vilket kan medföra att angrepp över- eller underskattas. Här ser forskarna ett stort värde i de molekylärbiologiska verktyg som utvecklats och bidragit till säkrare diagnoser.

Vad innebär detta för skogsbruket?

För markägare i norra Sverige, särskilt i Norrbotten, är törskate idag ett reellt problem som kräver anpassade strategier. Att överväga alternativa trädslag, bedriva en aktiv skötsel och hålla koll på nya angrepp blir allt viktigare. Även i områden där problemen ännu är begränsade, bör man vara vaksam.