Skogstransporter utmanar elektrifieringen – men nya lösningar är på väg

Att ersätta fossila bränslen med eldrift i tunga lastbilar är en nyckel för att minska utsläppen och nå klimatmålen. Men just tunga transporter ses ofta som en svår nöt att knäcka – och skogstransporter är en av de allra tuffaste utmaningarna. Samtidigt spelar de en stor roll, eftersom skogstransporter står för hela 20 procent av allt tungt gods som körs på svenska vägar. Därför är det extra viktigt att hitta lösningar just här. Varje elektrifierad tung lastbil gör skillnad för utsläppen.

Därför är skogstransporter svåra att ställa om

Skogstransporter skiljer sig en hel del från andra typer av transporter och bjuder på flera speciella utmaningar. De kör ofta långa sträckor i avlägsna områden, med riktigt tunga laster. I genomsnitt handlar det om transporter på runt 9 mil – och resan börjar redan inne i skogen där råvaran hämtas.

Till skillnad från många andra branscher, där körningarna ofta är likartade och upprepas regelbundet, är skogstransporter mer varierande. Uppdragen är ofta små, sker på nya platser och följer inga fasta mönster. Det gör det extra knepigt att planera och bygga upp laddinfrastruktur för eldrivna fordon.

Men även om utmaningarna är många, ser man också att det finns stor variation i hur transporterna ser ut. Vissa är enklare att elektrifiera än andra – beroende på till exempel avstånd och geografisk placering. Det ger hopp om att vissa delar av skogslogistiken kan bli eldriven snabbare än andra.

Figur 1. Skogstransportintensitet i Sverige (ton/år) baserat på data för varje skogstransport som rapporterades 2022. Parklund m.fl. (2024).

TREE – en gemensam kraftsamling för elektrifiering av skogstransporter

För att snabba på omställningen till eldrift i skogsindustrins transporter har ett stort samarbete dragits igång: TREE-projektet. Det är ett brett initiativ där hela branschen samarbetar, från skogsbolag och åkerier till fordonstillverkare och företag som bygger laddstationer. Totalt deltar över 20 olika organisationer, och målet är att visa hur elektrifierade skogstransporter faktiskt kan fungera i praktiken.

Som en del av projektet kommer 12 eldrivna lastbilar att testas på sju olika platser runt om i Sverige. Testerna är inte bara till för att se hur lastbilarna klarar sig, utan också för att prova ny teknik – till exempel eldrivna släpvagnar (e-trailers), mobila laddlösningar och smart automatisk planering av både rutter och laddning.

Fokus i projektet ligger både på att köra timmer direkt från skogen och att frakta flis, som är en restprodukt från sågverk. Båda typerna av transporter har höga energibehov och sker ofta under tuffa förhållanden (Skogforsk, 2024).

Fasta rutter ger flisbilar försprång i elektrifieringen

I Sverige rullar timmer- och flislastbilar långt – riktigt långt. De går i genomsnitt mer än dubbelt så långt som en genomsnittlig tung lastbil per år. Och de kör inte lätt – vikterna ligger mellan 64 och 74 ton, vilket gör dem extremt energikrävande.

Detta skapar stora utmaningar när det gäller elektrifiering, särskilt eftersom laddinfrastruktur saknas på många av de platser där dessa fordon rör sig. Flislastbilar har dock en fördel: de kör ofta mellan fasta och etablerade platser, som sågverk, pappers/massabruk och terminaler. Där finns det bättre möjligheter att bygga permanenta laddstationer.

Timmerbilar har det svårare. De hämtar ofta sitt lass direkt ute i skogen – på avlägsna och ständigt skiftande platser där elnätet ibland saknas. Det gör det svårt att kostnadseffektivt bygga ut laddning där den behövs som mest.

Mobila laddlösningar ska hjälpa eldrivna lastbilar längre ut i skogen

Eldrivna lastbilar som kör långt ut i skogen ställs inför ett stort problem: det finns helt enkelt ingenstans att ladda. För att lösa detta tittar TREE-projektet på mobila energilagringssystem med inbyggd laddare – så kallade MESS. Tanken är att dessa enheter kan fungera som ett slags tillfälligt "energilager på hjul", som ger eldrivna timmerbilar extra räckvidd där elnätet inte når fram, eller där trafikintensiteten är för liten för att motivera fast snabbladdning

Syftet är inte att MESS ska ersätta ett utbyggt laddnätverk, utan att stötta tillfälliga och särskilt krävande transporter, till exempel transporter från en avlägsen skog eller då räckvidden blir extra utmanande p.g.a. rådande väder. TREE-projektet har därför undersökt tre olika tekniska lösningar:

• Batterilager (BESS): fungerar bra, men är tunga och kräver att man kan ladda dem från elnätet – något som ofta saknas i skogsområden.
• Vätgas (HESS): spännande teknik, men dyrt och svårt att få tag på grön vätgas, plus att tekniken ännu inte är helt mogen för just detta användningsområde.
• Generatorer som går på HVO (förnybart biodrivmedel): en pålitlig och beprövad lösning, med säker tillgång på bränsle och teknik som fungerar redan i dag.

Eftersom TREE-projektet fokuserar på att visa vad som faktiskt fungerar här och nu, valde man att börja med HVO-generatorn. Den kombinerar teknisk stabilitet, hög beredskap och ekonomi, vilket gör den till ett robust förstasteg för att visa hur MESS kan bana väg för eldrivna skogstransporter – även där förutsättningarna är utmanande.

Flexibla laddlösningar kan bana väg för eldrivna skogstransporter

Eftersom skogstransporter fungerar annorlunda än andra tunga transporter – med tillfälliga rutter, avlägsna platser och tunga laster – är det svårt att helt enkelt kopiera lösningar från andra branscher. Därför kan det behövas unika och anpassade metoder för att få eldrift att fungera i skogen, där MESS kan vara en av dessa.

TREE-projektet har som mål att ta reda på vilken roll en mobil energilösning kan spela. Genom att se MESS som en pusselbit bland flera andra (ellastbilen, chaufören, ruttplaneringen och andra) och lära sig om samspelet mellan dessa, kan vi i projektet lära oss mer om vilken flexibilitet och vilka möjligheter en sådan lösning faktiskt ger.

Den kommer dels att fungera som backup för att säkra laddning på utvalda rutter, dels som ett smart verktyg för att klara mer utmanande körningar – till exempel i avlägsna skogsområden där det inte finns tillgång till el. Dessutom kan MESS hjälpa till att öka användningen av eldrivna lastbilar, genom att göra dem mer flexibla.

MESS testas i praktiken – ger värdefull kunskap för framtidens energilagringssystem

Planen är att sätta MESS i drift under andra halvan av 2025, och målet är att samla kunskap om hur lösningen fungerat i praktiken.

Först ut att testa MESS inom TREE-projektetet är Sveaskog. Så här säger Sveaskogs teknikspecialist Anna Ahlin:

Skogstransporter i Norrbotten har en rad utmaningar ur elektrifieringssynvinkel då de ofta sker på relativt långa avstånd, i områden med glest utbyggd laddinfrastruktur och dessutom med tuffa klimatförutsättningar flera månader om året. Det ska bli mycket spännande att få möjlighet att testa och utvärdera hur MESS kan hjälpa oss att utvidga transportområdet och möjliggöra transportuppdrag som vi annars inte kan genomföra med eltimmerbilen.

De första insikterna från projektet blir viktiga pusselbitar för framtiden. Tanken är att de ska hjälpa till att forma kommande system som även kan använda nya typer av energilagring, allt eftersom tekniken utvecklas.

Målet? Att eldrivna lastbilar ska kunna arbeta effektivt och pålitligt och därigenom leverera CO₂-reduktion – även i de mest utmanande delarna av skogsbruket.