Ser grannens skog grönare ut? Så kan Sverige inspireras av Europas skogsbruk

I en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet undersöktes skogsskötselmodeller från sex europeiska länder: Lettland, Polen, Tyskland, Frankrike, Österrike och Slovenien med målet att identifiera metoder som kan inspirera framtidens skogsskötsel i södra Sverige. Studien är en del av forskningsprogrammet FRAS, som samlar akademi och skogssektor kring centrala skötselfrågor.

Klimatförändringar och ökade samhällsanspråk ställer nya krav på skogsskötseln. Genom att studera etablerade metoder i våra grannländer kan vi få värdefulla insikter om alternativ till det svenska trakthyggesbruket. Rapporten bygger på både litteraturstudier och en studieresa till Polen och Tyskland.

Centrala insikter från Europa

Varje land har analyserats av en ansvarig forskare inom FRAS-programmet. Fokus har legat på praktiska skötselmodeller, deras ekologiska och ekonomiska konsekvenser samt hur de är förankrade i respektive lands policy och kultur.

Rapporten visar att skogsskötsel i Europa är mångfacetterad. I Frankrike kombineras kontinuitetsskogsbruk med höga naturvärden och lokalt anpassad blädning. Tyskland har lång erfarenhet av hyggesfria metoder, som Lübeckmodellen med naturlig föryngring och hög biologisk mångfald. Polen tillämpar adaptivt skogsbruk där virkesproduktion kombineras med ekologiska värden, medan Lettland har enkel och kostnadseffektiv skötsel med ökande naturvårdsinslag. Österrike präglas av småskaligt familjeskogsbruk med flexibilitet och långsiktighet, och Slovenien har lagstadgat hyggesfritt skogsbruk med blandade skogar som främjar både virkesproduktion och biodiversitet.

FRAS-forskarna konstaterar att andra europeiska länder redan har kommit långt med klimatanpassat och naturnära skogsbruk. Erfarenheter från exempelvis Tyskland, Frankrike och Slovenien visar hur varierad skogsskötsel kan kombineras med både virkesproduktion och biologisk mångfald. Samtidigt måste metoderna anpassas till svenska förhållanden – klimat, brukningshistoria och störningsdynamik skiljer sig från kontinenten.

Vad betyder detta för Sverige?

Rapporten visar att det naturnära skogsbruket i Europa fortfarande är i en tidig omställningsfas, och långsiktig hållbarhet återstår att utvärdera. FRAS-forskarna betonar att Sverige behöver prova olika skötselmodeller på hemmaplan för att hitta de som fungerar bäst lokalt.

Rapporten diskuterar vilka modeller som kan vara aktuella att testa i svensk kontext, särskilt i södra Sverige där klimatförändringarna redan påverkar skogarnas utveckling. Den lyfter också behovet av fortsatt forskning, dialog med skogsägare och anpassning till svenska förhållanden.

Hela rapporten finns att läsa här: SLU Rapport Skog 2025:1