Ny barkfunktion för contorta kan ge mer träffsäkra skördarmätningar

Contortatallen har funnits i svenska skogar i flera decennier, och nu börjar allt fler bestånd nå slutavverkningsmogen ålder. Det innebär att stora volymer contortavirke är på väg in i industrin – och contortan sågas i allt större utsträckning. För att skördarna ska kunna mäta dimensionerna på träden korrekt behövs pålitliga beräkningar av diametern under bark. Det görs med hjälp av så kallade barkfunktioner, där man skattar barkens tjocklek utifrån mätningar på barken vid kvistknivarna.

Problemet? Det har hittills saknats en särskild barkfunktion för contorta. I stället har man använt granens funktion – och det har visat sig leda till systematiska fel, framför allt på grövre träd.

Ny studie – särskild funktion för contorta framtagen

För att lösa det här har en ny studie tagit fram barkfunktioner som är särskilt anpassade för contorta och fungerar i praktiken med dagens skördare. Underlaget bygger på 245 träd insamlade från contortans viktigaste utbredningsområden i mellersta och norra Sverige. Mätningarna genomfördes av Biometrias kvalitetstekniker på 45 olika avverkningsobjekt, med en god variation i både ålder och storlek på träden.

Tunnare och annorlunda bark än gran

Resultaten visar tydligt att contortans bark skiljer sig från granens. Contorta har generellt tunnare bark och ett annorlunda avsmalningsmönster – barken blir snabbt tunnare från roten men avtar sedan långsamt upp längs stammen. Dessutom påverkade både stamdiameter och klimat barkens tjocklek: grövre träd och träd i kärvt klimat hade något tjockare bark.

Två alternativ utvärderades i studien

Två alternativ utvärderades för att ta fram en fungerande modell för skördare:

1. Justera en befintlig modell (Zacco 1974) – en modell som redan används i dagens system. Här togs två varianter fram: en generell funktion för hela landet och en som tar hänsyn till geografiska skillnader.
2. Utveckla en helt ny modell – mer noggrann men kräver mer arbete innan den kan implementeras.

Nya funktioner ger ökad precision

Den nya modellen (alternativ 2) visade sig mest träffsäker, med ett kvadratviktat medelfel (RMSE) på 1,86 mm. De justerade modellerna från alternativ 1 gav fel på 2,30 mm (utan geografisk indelning) och 2,07 mm (med geografisk indelning). Som jämförelse gav granens funktion, använd på contorta, ett fel på 2,75 mm.

Systematiska fel minskar markant

Systematiska fel analyserades också, särskilt i toppen av stockar från grövre träd som är de som blir sågtimmer. Granens funktion överskattar i snitt barktjockleken med 0,97 mm, men i toppen av stockar hos grövre träd överskattas barktjockleken med så mycket som 2,75 mm. Med de nya contortafunktionerna minskar det systematiska felet avsevärt för dessa stockar: ner till 1,17 mm med en generell funktion, 0,93 mm med geografisk indelning och endast 0,18 mm med den nya, mer precisa modellen.

Med särskilda barkfunktioner för contorta får skördarna bättre underlag för att mäta virket rätt – något som gynnar både skogsägare och industrin.

Praktiska rekommendationer för användning av nya barkfunktioner

Baserat på resultaten från denna studie rekommenderar vi följande:

1. För snabb implementering: Använd Zacco-baserade barkfunktioner i skördarna för att snabbt komma igång med mätningarna. För bästa resultat, välj den geografiskt uppdelade versionen, Zacco contorta latitud, för att ta hänsyn till regionala skillnader.
2. För långsiktig precision: För ännu bättre noggrannhet, inför Skogforsk contorta-funktionen på sikt. Den ger mer exakt skattning av barktjocklek. Det är också viktigt att sätta rimliga gränser för barktjockleken – ett minimum på 3 mm och ett maximum på 18 mm.

Dessa åtgärder ger både en snabb och långsiktig förbättring av barkskattningen i skördare. Funktionerna beskrivs i detalj i nedanstående Arbetsrapport.