Mindre diesel med större lastbilar

Sedan 2007 har Skogforsk varit med och undersökt om det går att spara bränsle – och därmed pengar och utsläpp – genom att använda större och tyngre lastbilar än de som normalt rullar på vägarna. Det kallas för High Capacity Transport (HCT), eller på svenska: transport med högkapacitetsfordon.

För att detta ska löna sig krävs två saker:

1. Att lastbilarna verkligen fylls upp med gods.
2. Att det finns ett tillgängligt vägnät som klarar den tyngre belastningen.

Färre transporter – samma mängd gods

Tänk dig att du ska flytta 100 flyttkartonger. Med en vanlig personbil krävs det många turer fram och tillbaka där alla körningar tillbaka är tomma. Du tänker till och kör en lastbil istället, som får plats med alla kartonger på en vända. Samma princip gäller för vanliga lastbilar gentemot HCT-fordon. Det betyder färre turer på vägarna, vilket både minskar trafiken och sänker bränsleförbrukningen per ton gods med upp till 25 procent.

Det kan låta som en paradox: större och tyngre fordon borde väl dra mer bränsle? Och ja – per kilometer gör de det. Men eftersom de kan ta med mycket mer last per resa, blir det mer effektivt totalt sett, mätt i hur mycket bränsle som går åt per tonkilometer (alltså hur mycket energi det går åt att flytta ett ton gods en kilometer).

Från 60 till 74 ton – viktgränserna ökar

Sverige har successivt tillåtit tyngre lastbilar:

• Före 2014: Max 60 ton
• Från 2015: 64 ton
• Från 2018: 74 ton
• Testas för framtiden: 90 ton

Det är inte bara vikten som spelar roll

Trots att de nya fordonen är kraftigare och större, så varierar bränsleförbrukningen. Det beror på flera faktorer:

• Vad som transporteras – tunga varor som timmer kan fylla upp vikten helt, medan lättare varor tar mer plats än vikt.
• Hur långt fordonen kör – korta sträckor i stadstrafik drar mer bränsle per tonkilometer än långa körningar på landsväg.
• Hur lasten hanteras – om lastbilen själv lastar med kran, eller om en extern maskin gör jobbet, kan påverka förbrukningen.

Exempel: En 98-tons lastbil som kör en kort sträcka (20 km) mellan en terminal och ett värmeverk använder mer bränsle per tonkilometer än en 90-tonnare som kör 160 km på landsväg. Skillnaden beror inte på vikten – de transporterar ungefär lika mycket – utan på trafikmiljön och hur fordonen används. Helhetsperspektivet genomsyrar det mesta i transport med högkapacitetsfordon.

Testverksamheten

Ett nationellt HCT-program startades med syfte att skapa tillgång till längre och tyngre fordonskombinationer för flera sektorer som jobbar med godstransport. Inom programmet bildades arbetspaketet Demonstratorer med syfte att stötta och hjälpa olika intressenter att starta egna demonstrationsprojekt. Under projektperioden har ett drygt sextiotal projekt genomförts omfattande knappt hundra enskilda försöksfordon.

Inom arbetspaketet Demonstratorer, där Skogforsk har varit delaktig, har man främst fokuserat på att stötta aktörer att komma igång. Dessutom har man tagit in och sammanställt data från samtliga försöksfordon vad gäller lastmängd samt bränsleförbrukning och därmed kunnat redovisa förbrukningen per tonkilometer beroende av transportuppdrag med mera. Arbetspaketet har deltagit i styrgruppen för det nationella HCT-programmet, samt bidragit till årsrapporter och andra publikationer.

Slutsats

Studier baserade på försöken inom nationella HCT-programmet visar alltså att större och tyngre lastbilar kan minska bränsleförbrukning, kostnader och utsläpp per ton gods. Detta förutsatt att de lastas fullt och körs på vägar anpassade för den högre vikten. Genom att transportera mer gods per resa minskar behovet av antalet transporter, vilket ger mer effektiv logistik. För att uppnå fördelarna med HCT krävs rätt förutsättningar vad gäller lasttyp, transportsträcka och hantering. Rätt använd ger transport med högkapacitetsfordon tydliga miljö- och effektivitetsvinster.

Läs hela rapporten här.