Mer björk i skogen – men skadegörare kan hota fröproduktionen

Intresset för björk har på senare tid vuxit bland svenska skogsägare. Det märks både i en ökad efterfrågan och i fler planteringar av förädlat material. När fler satsar på björk blir det också viktigare att förstå vilka skador som kan drabba plantor och träd – eller som kan störa fröproduktionen.

Björkförädlingen startade redan på 1940-talet, men björkens föryngring har i Sverige länge främst skett naturligt då den har spridits via ”vilda” frön eller stubbskott. Med det ökade intresset för trädslaget kommer troligtvis både plantering och användning av förädlat material att öka.

Kunskapsläget kring skadegörare på björk idag

Väldigt få insekter orsakar dödliga skador på stora friska träd själva, däremot kan en primär och en sekundär insekt tillsammans orsaka dödliga skador (t.ex. frostfjärilar (Operophtera spp.) som primär och björksplintborre (Scolytus ratzeburgii) som sekundär). Ofta kan dock den primära orsaken vara abiotisk, exempelvis för mycket eller för lite vatten. För plantor har det varit olika vivlar som orsakat svårast skada. De få studier som hittats avseende insekter som skadar frön och hängen har huvudsakligen handlat om olika gallmyggor, men även skinnbaggar. När det gäller observationer vid fröhantering har det handlat om gallmyggor och vid insamling av hängen observerades en skinnbaggeart som tog näring från hängena.

I arbetsrapporten "Skadegörare på björk" sammanfattas kunskapen om insektsskador på björk – både aktuella och historiska. Tyngdpunkten ligger på skador som påverkar fröproduktionen. Samtidigt visar rapporten att forskningen på området fortfarande är begränsad. Vi vet helt enkelt för lite om vilka arter som angriper björkens reproduktiva delar och hur allvarliga skadorna kan bli.