Hur påverkar vildpollen odlingsmaterialets härdighet från tallfröodlingar?

Texten är en sammanfattning av rapporten Härdighet hos tallplantageskördar över tid i ett föränderligt klimat. Läs hela rapporten här.

Pollenursprung och klimat styr fröernas kvalitet

Vildpollen har stor inverkan på skördarna från fröodlingar med tall, särskilt i unga fröodlingar. Beroende på vindförhållanden under blomningen i dessa fröodlingar bidrar pollen med olika fenologisk anpassning till skörden (fenologi beskriver tidpunkten för årligen återkommande naturhändelser som lövsprickning, fåglars flytt eller tidpunkten för plantors invintring). Detta påverkar fröernas lämplighet för användning vid återbeskogning av de områden som fröodlingen är planerad för. Den pågående klimatförändringen påverkar också vårens intåg och blomningens fenologi, särskilt med ökande latitud. Det finns därför en risk att träd vid högre latituder blommar tidigare än ”normalt” och är mottagliga för pollen med mer sydlig härkomst. Korrekt höstfenologi är avgörande för tall, som annars riskerar frostskador med försämrad tillväxt och svampangrepp som följd.

Långsiktigt övervakningssystem i norra Sverige

Ett övervakningssystem av skördar från tallfröodlingar i norra Sverige initierades därför av Skogforsk på 1980-talet. Skogforsk har övervakat härdighet hos material tallfröodlingar i norr på uppdrag av industrin i över 35 år genom systematiska undersökningar av höstfenologi med hjälp av klimatkammare. Det främsta målet har varit att hjälpa ägarna av tallfröodlingar att validera fröplantors kvalitet och ge regionala rekommendationer för användning beroende på plantornas härdighet. Frystesterna jämför tallfröodlingar med naturliga bestånd av känt latitudursprung för att verifiera att skördarna har sin förväntade höstfenologi. Data från de kontinuerligt utförda undersökningarna har skapat ett unikt material som kan hjälpa till att klargöra hur miljö och skötsel av fröodlingar påverkar skördarnas härdighet över tid och rum. Syftet med projektet var att utforska om analysen av individuella frystester kan förbättras och att besvara följande frågor:

• Vilken inverkan har fröodlingens ålder och skötselplan på fröskördens härdighet?
• Har inkorsande pollen genom åren fått ett allt sydligare ursprung?

Förfinad metod ger bättre analys av frystester

Varje frystest är en jämförelse mellan plantor med känt latitudursprung som referens och plantor från tallfröodlingar. Referensregressionen för skadegrad hos plantor som funktion av deras latitudursprung har tidigare gjorts med linjär modell. Här anpassas i stället en sigmoid kurva, vilket ger en bättre passform till skadegraden. En linjär regression kan potentiellt underskatta härdigheten hos fröodlingar med medel latitudursprung och överskatta härdigheten för de som befinner sig vid de två ytterligheterna relativt en linjär modell som baseras på referensmaterialet (se figur 1).

Figur 1. Jämförelse mellan två kurvanpassningar för samma dataset med skadegrad som en funktion av latitudursprung, där också skattningen genomfördes med något olika antagande kring fördelningen av skadegraden. I A omvandlades skadegraden först till en normalfördelning, se publikationen av Andersson & Fedorkov (2004) medan figur B bygger på i rapporten använd metodik. Svarta fyrkanter och punkter beskriver skadegraden hos beståndsmätarna. Gröna punkter motsvarar skadegraden hos fröodlingar baserat på deras tänkta planteringslatitud. I frystestet som är representerat i B är härdigheten hos skördarna från fröodlingarna generellt enligt förväntan, den gröna kurvan överlappar bra med den svarta referenskurvan. Öppna fyrkanter och blå punkter beskriver skadegraden hos ryskt beståndsmaterial.

Resultat visar variation men inga tydliga trender

Resultaten visar stor variation i härdighet mellan frystest hos tallfröodlingar över åren, men ingen tydlig trend. Det som dock kan utläsas är att det ofta är generella skillnader mot referensmaterialet för alla fröodlingar mellan frystester, vilket kan betyda att årliga klimatförhållanden har en viss påverkan på skördarnas härdighet överlag. Ingen effekt av fröodlingens ålder kan påvisas annat än att unga sydförflyttade fröodlingar ibland har en försämrad härdighet jämfört med förväntad. I de tidigaste frystesterna hade nordliga tallfröodlingar mer skador än förväntat jämfört med de sydliga, medan motsatsen observerades i senare frystester. Detta indikerar möjligen att allt sydligare pollen påverkar fröodlingar i södra Norrland och minskar härdigheten, med andra ord sker invintringen senare för fröodlingsmaterial än lokalt material i tänkta fröodlingszoner.