Hur påverkar EU:s biodiversitetsstrategi Europas virkesförsörjning?

I en ny studie undersöker forskare hur olika sätt att genomföra strategins mål för reservatsavsättningar och naturnära skogsbruk kan påverka framtida avverkningsnivå och den träbaserade bioekonomin i EU.

Enligt strategin ska 10 procent av landarealen skyddas helt som naturreservat och på 20 procent ska naturnära skogsbruk användas. Det innebär att skogen brukas med metoder som efterliknar naturliga processer och bevarar mer av skogens naturliga struktur. Men exakt hur dessa arealer skulle komma att fördelas rumsligt, på olika sätt inom och mellan medlemsländerna, är ännu inte bestämt. För att ta reda på hur olika scenarier kan påverka framtidens skogsbruk simulerade forskarna sju olika sätt att fördela skyddade områden och naturnära brukande i EU:s medlemsländer. De undersökte också hur detta påverkar avverkning globalt och handeln med virke fram till år 2100.

Här är några av studiens viktigaste resultat:

• I samtliga scenarier där EU satsar mer på naturskydd och naturnära skogsbruk, kan den totala avverkningsnivån ändå öka.
• I det mest jämnt fördelade scenariot, där varje medlemsland skyddar 10 procent och bedriver naturnära skogsbruk på 20 procent av sin skogsareal, beräknas avverkningen kunna öka med 24 procent jämfört med idag. Även inom Sverige beräknas den kunna öka något, men den nyttjade modellen är grovkorning så små skillnader och förändringar ska tolkas med försiktighet. Dessutom kan EU fortsätta vara en nettoexportör av träprodukter till den globala marknaden.
• Även med ett scenario som syftar till att fördela skyddet representativt mellan olika livsmiljöer och dessutom bygga upp den gröna infrastrukturen kommer avverkningsnivån kunna öka med 20 procent. För Sverige skulle det innebära viss avverkningsminskning, men även denna förändring ska tolkas med försiktighet. Detta scenario skulle medföra att framtida nettoexport från EU skulle minska jämfört med idag. 
• Om avverkningen inom EU minskar, ökar trycket något på skogarna i andra delar av världen – framför allt i det nordliga barrskogsbältet, till exempel Kanada och Ryssland.

– Vår forskning tyder på att välplanerad implementering av EU:s Strategi för biologisk mångfald för 2030 avseende reservatsavsättning och naturnära skogsbruk har potential att balansera bevarande av biologisk mångfald och uthållig resursanvändning, sammanfattar författarna studien. 

– Men skogen har fler viktiga roller än att producera virke, såsom att lindra klimatförändringen. Därför är det viktigt att politiken och skogsbruket arbetar för att finna synergier mellan olika samhällsintressen. Att finna och balansera olika mål med skogen är också ett centralt forskningsfält på Skogforsk, säger Tord Snäll som medverkade i studien.

Studien är ett samarbete mellan forskare från flera forskningsorganisationer i Europa, inklusive International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), SLU Artdatabanken, Jyväskylä universitet; Finlands miljöcentral; Naturresursinstitutet, Finland; Norska Institutet för Bioekonomi; Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.