Från indikatorer till beslutsstöd – ytterligare steg i arbetet med skogens sociala värden

I en tidigare artikel beskrev vi hur vi inom projektet Skogens alla värden arbetade med att ta fram indikatorer som kan användas för att identifiera skogar med höga rekreationsvärden. Sedan dess har arbetet gått vidare, och vi har nu tagit ett viktigt steg mot praktisk tillämpning: utvecklingen av ett beslutsstöd för skoglig planering med hänsyn till friluftsliv.

Ett rekreationsindex baserat på sex indikatorer

Med hjälp av öppna kartdata har vi identifierat sex indikatorer som tillsammans ger en bild av ett områdes potential för rekreation. Dessa indikatorer kan användas var för sig för att utvärdera olika aspekter av friluftsliv, men i beslutsstödet har de även viktats mot varandra och summerats till ett samlat rekreationsindex. Detta index gör det möjligt att kvantitativt jämföra olika bestånd och stödja beslut i skogsplaneringen.

Figur 1. Index för Uppsala kommun, grönare färger innebär högre index och därmed högre potential för friluftsliv. 

Här nedan beskrivs de sex indikatorer som utgör grunden för beslutsstödet:

• Trädstorlek
  Det finns gott forskningsstöd för att trädstorlek har en stark positiv korrelation med preferens. Både höjd och diameter spelar roll, men den senare bedöms vara viktigast och används här som indikator.
  Indata: Skogliga grunddata.
• Skogstyp
  Blandskogar med inslag av lövträd, särskilt ädellöv, föredras generellt. Dessa skogar viktas därför upp.
  Indata: Nationella Marktäckedata 2018.
• Markfuktighet
  Torrare mark är generellt mer tillgänglig och därmed uppskattad.
  Indata: SLU Markfuktighetskartan.
• Topografi
  Långa siktlinjer och stora vyer uppfattas positivt. Detta fångas genom ett topografiskt positionsindex (TPI), där en pixels höjd jämförs med medelhöjden inom 100 m. Positiva värden indikerar höjder, negativa värden sänkor.
  Indata: Lantmäteriets höjddatabas.
• Buller
  Buller har visat sig påverka var människor väljer att utöva friluftsliv. Indata här är en kartprodukt med uppskattade bullernivåer från vägnät, industrier, flygplatser med mera.
  Indata: Länsstyrelsen i Jönköpings bullerkarta.
• Angränsande marktäcketyper
  Öppna ytor som gräsmarker, myrmark eller vatten skapar variation och ger möjlighet till långa siktlinjer. Vatten har särskilt stark attraktionskraft. I kontrast upplevs kalhyggen generellt mycket negativt. I indexet viktas därför skogar upp om de angränsar till öppna ytor (50 m), med en starkare effekt för vatten (upp till 300 m), medan skogar nära kalhyggen (50 m) viktas ned. Kalhygge har definierats som det som klassats som kalhyggen i nationella marktäckedata, vilket är skog som är under fem meter (vid klassningstillfället). 
  Indata: Nationella Marktäckedata 2023.

Hur fungerar beslutsstödet?

Genom att kombinera dessa indikatorer i en GIS-baserad analys skapas ett kartunderlag som visar var förutsättningarna för höga rekreationsvärden är störst. Detta gör det möjligt för skogsägare, planerare och andra aktörer att väga in sociala värden i sina beslut på ett mer systematiskt sätt. Verktyget kan användas både på landskapsnivå och för enskilda fastigheter, vilket öppnar för flexibla tillämpningar.

Utmaningar och vidare utveckling

Beslutsstödet är under pågående utveckling men bedöms i dagsläget vara redo att användas. Kartorna är för närvarande inte tillgängliga för allmänheten, men vi arbetar på att skapa ett webbaserat verktyg för att ta del av dem.

Det finns dock flera aspekter som kan utvecklas vidare:

• Variation i preferenser
  Beslutsstödet tar en generell approach och uppskattar rekreationspotentialen för en genomsnittlig vuxen, men i verkligheten varierar preferenser och behov mellan olika grupper och aktiviteter.
• Bättre kartdata
  Skogens täthet är en viktig aspekt som i dagsläget inte fångas. Täta skogar upplevs negativt, både på grund av begränsad sikt men också då de är svårframkomliga. Nuvarande data (vegetationskvot från Skogliga Grunddata) är för grov för att fånga buskskiktet. En förbättrad laserskanning med högre punktdensitet, som i Finland, skulle kunna ge en betydligt bättre indikator. Även data om skogsbruksåtgärder som gallring och röjning saknas, åtgärder som ofta upplevs negativt.

Varför är detta viktigt?

Skogen är en central arena för friluftsliv i Sverige, och efterfrågan på tillgängliga och attraktiva skogsmiljöer ökar. Genom att integrera rekreationsvärden i planeringen kan skogar skapas, som inte bara levererar virke och biologisk mångfald, utan också bidrar till folkhälsa, livskvalitet och social hållbarhet.