Insamling av data och utveckling av metodik för kartläggning av områden med höga sociala värden
Skogliga digitala data, och annan tillgängliga digitala data, kan användas som underlag vid utveckling av metodik för att beskriva, kvantifiera och värdera skogens olika värden.
Under 2023 presenterade Skogsstyrelsen ett antal indikatorer som kan användas för att beskriva olika skogars rekreationsvärden Rapport 2023-08 Skogens rekreationsvärden – En förstudie med förslag till indikatorer (skogsstyrelsen.se).
I rapporten lyfts viktiga indikatorer fram, där tillgänglighet är av stor vikt. Dessa kan i sin tur delas in i olika grupperingar för att beskriva skogens utseende och egenskaper, det omgivande landskapet och tillgängligheten för människor att ta sig till skogsområdena. Nedan beskrivs dessa indikatorer, kompletterade med resultat även från andra studier och diskussioner.
Bland de faktorer som människor tenderar att uppskatta finns bland annat stora, höga träd, skog som inte är för tät eller för gles, utsikt, förekomst av betesmark och vatten, stigar, lövträd i barrskog, variation, biologisk mångfald samt en lugn ljudupplevelse utan störande buller.
Utifrån ovanstående indikatorer sammanställdes och analyserades data från olika källor (se nedanstående figur) i syfte att kartlägga värden som är av relevans för sociala värden i skogen.
Med stöd i olika digitala data kan indikatorer kopplat till sociala värden sammanställas och analyseras.
Därefter tog vi fram en beskrivning av vilka data som bäst kan användas för att kartlägga och visualisera olika indikatorer kopplat till de olika värdena. Utifrån Skogsstyrelsens föreslagna indikatorer och resultatet från kartläggningsarbetet har vi tagit fram en plan för det fortsatta arbetet. Under året kommer vi arbeta med vidare med metodutveckling av kartering av områden med förutsättningar för höga sociala värden, vilken kommer att valideras i kommande case-studier inom projektet.
Arbetsflöde för analys och viktning av olika sociala värden i skogen.
Ett tillvägagångssätt som övervägs för att vikta de olika värdena är att tillämpa lämplighetsanalys, en metodik som är erkänd inom bland annat samhällsbyggnad.
Metoden bygger på ett strukturerat arbetsflöde där man utifrån fördefinierade målsättningar ställer upp kriterier och sammanställer geografiska data med förutsättningar för att möta kriterier antingen i grundform eller genom att extrahera den relevanta informationen. Därefter transformeras och harmoniseras data innan de slutligen viktas och kombineras till ett datalager som är en summa av samtliga uppställda kriterier.
Visualisering av områden med olika nivå av sociala värden och rekreationsvärden.
Sammanfattningsvis har projektet levererat ett förslag på modell och metod för att beskriva skogens sociala värden. Denna metod har demonstrerats i ett gränssnitt som möjliggör visualisering och beslutsstöd.
Nu går vi vidare och undersöker möjligheterna att kunna utgå från, och sammanställa, data på landskaps- respektive fastighetsnivå för att visualisera områden med olika grad av sociala värden och rekreationsvärden. Vi undersöker också möjligheten att få in tänkta slutanvändares preferenser i viktnings- och värderingsstadiet, då det beroende på tillämpning kommer finnas variationer i viktningen mellan olika indikatorer. Detta skulle öka användbarheten för många relevanta aktörer och intressenter kopplat till sociala värden och social hållbarhet.
Arbetet har genomförts med finansiering från det av Energimyndigheten finansierade projektet ”Alla värdens skog” inom Bio+programmet samt ”Kvantifiering av skogens olika värden för att ge skogsägare ökat beslutsunderlag”, finansierat av Stiftelsen Seydlitz MP bolagen.
Skogens sociala värden
Skogen bidrar till många olika värden. På senare tid har även skogens sociala värden uppmärksammats alltmer. Men hur ser en skog med höga sociala värden ut, och var hittar man den?
Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. De är en viktig resurs för samhället när det gäller välbefinnande, folkhälsa, friluftsliv, upplevelsevärde, lek och samvaro, intellektuell och andlig inspiration samt kulturarv. De kan även bidra till regional utveckling, turism, företagande och boende. Jakt, fiske, svamp- och bärplockning liksom känslan av att äga skog samlas ibland i begreppet ”skogens härlighetsvärden”. Samtliga dessa värden och aspekter kan beskrivas som ”icke-monetära värden”, det vill säga nyttigheter som normalt inte ger några pengar, men som ändå påverkar värdet på skogen. Men idag finns ett växande intresse och även framväxande affärsmöjligheter baserat på nya produkter och tjänster, bland annat utifrån skogens sociala värden.
Skogen är på de flesta håll i landet vår viktigaste friluftsmiljö och utgör en central del av vårt landskap. De skogar som nyttjas mest är de skogar som ligger nära där vi bor. Eftersom 85 procent av befolkningen bor i tätorter är den tätortsnära skogen av särskild betydelse för skogens sociala värden. Skogsbruket påverkar hela landskapsbilden. Därför har olika delar av landskapet olika funktioner och betydelse för sociala värden.
Människor trivs i skogar där man ser stor variation i struktur, trädslag och ålder. Variation har stor betydelse för skogsupplevelsen, och upplevs betydligt mer positivt än en enformig skog. Framkomlighet, genomsikt och trädens ålder är andra viktiga faktorer.
- Man talar ibland om sju olika upplevelsevärden baserat på vilka aktiviteter och värden som människor söker i skogen: orördhet och trolska naturmiljöer, skogskänsla, utblickar och öppna landskap, variationsrikedom och naturpedagogik, kulturhistoria och levande landskap, aktivitet och utmaning samt service och samvaro.
Skogens egenskaper - sammansättning och struktur som påverkar människors upplevelsevärden i skogen:
- Förekomsten av gamla, höga eller grova träd
Skogar över 40 år föredras. Ju äldre och större träden blir i en skog desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. - Tätheten på skogen – inte för tät, inte för gles
Väldigt täta skogar uppfattas som mindre tillgängliga, svåra att ta sig fram i och dålig sikt. I första hand vill man undvika extremerna - skogar som är antingen extremt täta eller extremt öppna.
- Varierad träslagssammansättning. En blandning av trädslag uppskattas, gärna gamla lövträd.
- Flerskiktade bestånd – med bibehållen sikt
- Naturliga öppningar i skogen; gläntor, luckor, myrar, hedar, tjärnar
- Förekomst av kulturminnen – spår av historisk användning
- Mindre stigar
- Undvik färska spår av skogsbruksåtgärder som kalhyggen, hyggesrester på marken, eller spår av maskiner.
Omgivningens egenskaper och påverkan
- Varierad topografi med möjlighet till utsikt
- Närhet till vatten, helst med utsikt över vatten
- Förekomst av betes- och hagmark
- Bebyggelse - huvudsakligen negativa effekter: störande visuella intryck och ljud
- Undvik närhet till större vägar pga störande buller
Infrastruktur för rekreation
- Mindre stigar och spontant uppkomna skogsstigar uppskattas av de flesta, medan mer tillrättalagd infrastruktur (märkta leder, bredare vägar med beläggning, vindskydd, grillplatser, informationsskyltar etc.) uppskattas av vissa utövare, medan de för andra upplevs som negativt.
- Kännedom om rekreationsområden
Lokaliseringen i relation till potentiella rekreationsutövare
- Avståndet från bostaden är avgörande för möjligheterna för människor att nyttja skogen. Ju närmare till skogen, desto fler skogsbesök.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.