En spårbar framtid – så påverkar EU:s avskogningsförordning svensk skogsnäring

Global avskogning är en av de miljöutmaningar som står högst på agendan. Det uppskattas att under de senaste decennierna har omkring 420 miljoner hektar skogsmark försvunnit världen över. Europeiska unionen importerar produkter som kan kopplas till avskogning och för att motverka ytterligare förlust av skogsmark har EU infört en ny förordning, avskogningsförordningen. Den syftar till att förhindra att produkter kopplade till avskogning släpps ut på unionens inre marknad. För svensk skogsindustri innebär detta nya krav på att samla in och rapportera information. Stora delar av denna information finns redan idag genom certifieringar och digitala system som används för spårning av timmer.

Studie kartlägger skogsnäringens arbete med spårbarhet

Efterfrågan på och behovet av väl fungerande spårbarhet ökar inom den svenska skogsindustrin, både drivet av industrins interna drivkrafter och lagkrav. Syftet med studien ”En spårbar framtid – Möjligheter och utmaningar inom svensk skogsindustri i ljuset av EU:s krav” (länkas) var att få en djupare förståelse för hur aktörer inom svensk skogsnäring arbetar med spårbarhet idag, vilka nyttor det skapar i verksamheten samt vilka tekniska och organisatoriska utmaningar som uppstår i ljuset av avskogningsförordningen. Studien genomfördes som ett examensarbete vid SLU, Inst. för skogsekonomi.

Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där olika aktörer i värdekedjan intervjuades för att förstå nuläge och framtida förutsättningar. Dessutom analyserades avskogningsförordningen för att klargöra vilka krav den ställer på företag i skogssektorn.

Från lagkrav till affärsnytta – spårbarhet får större betydelse

Resultatet visar att spårbarhet är en väletablerad del av den svenska skogsbruksmodellen där exempelvis branschgemensamma system har gjort att virkesaffärer går att följa och att det finns transparens i de skogliga försörjningskedjorna. Denna etablerade spårning, som kan användas på flera sätt, ses som självklar och integrerad. Studien visar dock att bättre spårbarhet kan ge stora fördelar, som att styra leveranser efter råvarans kvalitet, förbättra arbetsmiljön i fält och öka transparensen i värdekedjan.

Industrin anses väl förberedd för avskogningsförordningen, men vissa specialfall gör den svår att efterleva och den passar inte alltid den svenska skogsbruksmodellen. Spårbarhet ses inte enbart som ett krav utifrån lagar och certifieringar, utan som verktyg för framtida konkurrenskraft, transparens och hållbarhet.

Spårbarhet i svensk skogsindustri

Några sammanfattande slutsatser från studien.

• Spårbarhet är väletablerad:
  Svensk skogsnäring har redan fungerande system (internt och via branschgemensamma lösningar hos Biometria) för spårbarhet. Tekniken gör att råvaruflöden kan följas med hög transparens, något som är integrerat i det svenska skogsbruket.
• Avskogningsförordningen välkomnas – men ses som byråkratisk: Många aktörer ser lagen som svåranpassad till svensk kontext där avskogning inte är ett problem i egentlig mening. Svenska produkter anses redan som lågriskprodukter, men lagkraven gäller ändå.
• Från internt verktyg till externt krav:
  Spårbarhet har gått från att skapa affärsnytta internt till att bli ett lagkrav, vilket påverkar incitamenten och arbetssättet.
• God kunskap om nödvändiga data:
  Företagen har redan bra koll på geolokalisering, trädslag och affärskedjor – men informationsinsamling kan vara resurskrävande. Teknik för geografisk spårning bedöms ha stor potential för att hantera EU:s krav i praktiken.
• Konkurrensfördelar för proaktiva aktörer:
  Företag som investerar i detaljerad spårbarhet kan få försprång när marknaden kräver mer transparens. Nyttor märks mest i produktion och logistik, inte hos slutkonsument – ännu.
• Spårbarhet kan främja hållbarhet och arbetsmiljö:
  Minskad fysisk belastning, bättre råvarustyrning och hållbarhetsarbete lyfts fram som effekter.