Bränsleförbrukning för drivningsarbete i Sverige 2024

Bränslekostnaderna är en av de stora kostnadsposterna för skogsmaskinägarna och ett mer effektivt utnyttjande av bränslet kan förbättra entreprenörernas ekonomi. Det senaste decenniet har utsläppen av växthusgaser alltmer kommit i fokus och det har blivit allt viktigare för de varuproducerande företagen att kunna visa vilket klimatavtryck deras produkter har. Enligt Naturvårdsverket stod skogsbrukets arbetsmaskiner (skördare, skotare, markberedare samt röj- och motorsågar) för cirka 1,1 procent av det totala utsläppen i Sverige 2024. Därmed finns drivkrafter för att minska förbrukningen av bränsle både från ett lönsamhetsperspektiv för maskinägaren och från ett allmänt klimatperspektiv. Ser man till klimatperspektivet är det viktigt att veta om bränsleförbrukningen per avverkad kubikmeter ökar eller minskar i Sverige. Därför gör Skogforsk en årlig beräkning av den sammanvägda bränsleförbrukningen för drivningsarbetet, det vill säga avverkning och skotning fram till väg i Sverige.

Material

Beräkningen av medelbränsleförbrukningen per kubikmeter i Sverige bygger på ett antal årliga rapporter från Skogforsk och Skogsstyrelsen. Data har hämtats från uppföljningen av bränsleförbrukning vid drivning 2024 som publicerades i mars. Dessa skattningar baseras på maskindata från ett urval av trakter. För att göra en rättvisande nationell skattning av bränsleförbrukningen för avverkning och skotning fram till avlägg måste resultaten kompletteras med data från den årliga kostnads- och intäktsenkäten samt Skogsstyrelsens data om de preliminära avverkningsnivåerna 2024. Dessa undersökningar publicerades i juni. Skattningen av medelbränsleförbrukningen per kubikmeter i Sverige har utförts med den regionala metod som presenterades i arbetsrapporten om bränsleförbrukning 2022. I samband med beräkningen har också siffrorna för 2023 reviderats genom att de preliminära avverkningsnivåerna ersatts med Skogsstyrelsens fastställda avverkningsvolym 2023. Revisionen innebär en något lägre bränsleåtgång per kubikmeter för 2023 än den som rapporterades förra året.

Omräkningarna från bränsleförbrukning till utsläpp i form av CO2-ekvivalenter har ändrats sedan tidigare år. Tidigare har ett fast omräkningstal använts trots att inblandningen av förnybart bränsle påverkar omräkningstalet. Detta har ersatts med att omräkningstalet beräknats per år baserat på Energimyndighetens statistik för växthusgasutsläpp och energiinnehåll för diesel MK1.

Resultat

Datat från kostnads- och intäktsenkäten visar att gallringsandelen fortsätter att öka i Svealand och Götaland men inte i Norrland. Samtidigt visar Skogsstyrelsens siffror att den avverkade volymen i Svealand och norra Norrland minskar medan den ökar i södra Norrland. Övriga påverkande faktorer (volymsmedelstam och avverkad volym per hektar) har inte ändrats sedan 2023. Totalt sett medför detta att bränsle­förbrukningen i både gallring och föryngringsavverkning ökat det senaste året (Tabell 1). Därmed har också den sammanvägda bränsle­förbrukningen per kubikmeter ökat med 5,9 procent sedan 2023, vilket är mer än de 3 procent som förväntades under konstanta förhållanden i Dieselförbrukning för drivning 2024.

Den sammanvägda bränsleförbrukningen för drivningsarbetet var 1,84 liter per m3fub under 2023, vilket motsvarar ett totalt utsläpp på cirka 415 000 ton CO2-ekvivalenter för allt drivnings­arbete i Sverige om all förbrukad diesel är MK1 med 6,3 procent inblandning förnybart bränsle. Beräkningen överskattar den faktiska mängden CO2-ekvivalenter då en andel av avverkningslagen använder HVO eller höginblandade bränslen. Då ingen statistik finns på hur stor denna andel är går det inte att korrigera skattningen.

Skogforsks skattning är lägre än de 500 000 ton som Naturvårdsverket preliminärt skattar att skogsbrukets arbetsmaskiner släppte ut 2024. I Naturvårdsverkets siffra ingår förutom skördare och skotare även exempelvis markberedare, motorsågar och röjsågar. Den relativa skillnaden mellan skattningarna är densamma som för 2023 där Skogforsk skattade att utsläpp från drivning var 306 000 ton och Naturvårdsverkets skattning för skogsbrukets arbetsmaskiner var 360 000 ton. Däremot har mängden CO2-ekvivalenter ökat betydligt mellan åren på grund av den förändrade reduktionsplikten.