Björk – en potential för hållbart byggande

I Sverige avverkas varje år över nio miljoner kubikmeter lövträ, men merparten används fortfarande som massaved eller brännved. Björken – vårt vanligaste lövträd – är idag ett lågförädlat trädslag, trots att den i själva verket har goda förutsättningar att spela en större roll i framtidens träindustri. Syftet med studien var att kartlägga tillgången på björk i Götaland, samt att analysera vilka möjligheter som finns att använda björk i byggindustrin. Ett viktigt mål var också att bedöma de logistiska förutsättningarna för att på ett effektivt sätt kunna hantera sortiment där volymerna ofta är relativt små.

Varför lövträd och varför nu?

Klimatförändringar och nya certifieringskrav i skogsbruket innebär att lövträdens betydelse ökar, både i Sverige och internationellt. Lövträd kan bidra till mer motståndskraftiga skogar, sprider risker jämfört med ensidiga barrbestånd och kan bättre stå emot vissa skadegörare. Samtidigt efterfrågas alltmer hållbara material i byggbranschen – en trend där trä, och särskilt lövträ, har en växande roll.

Trots detta har lövsågverkens råvaruanvändning mer än halverats sedan 1990-talet. En orsak är att det är svårt att samla ihop tillräckligt stora volymer björk av rätt kvalitet från skogen, eftersom björkar ofta växer spridda i blandskogar. Bristande kunskap om lövsortiment hos både skogsägare och köpare bidrar också till att potentialen inte tas tillvara.

Potentialen i björken

Omkring en tredjedel av den björk som avverkas i Götaland håller dimensioner som skulle kunna sågas till plank och brädor – men nästan allt går idag till massaved. Grov björk finns främst i slutavverkningsskogar i norra Götaland, medan klenare björk dominerar i södra Götaland, exempelvis Skåne. Framtidsscenarier i SKA22 pekar på ökade björkvolymer vilket ger större avverkningsutrymme framåt. Hinder finns, inte minst att många björkstammar är krokiga och därmed inte når upp till de höga kvalitetskrav som gäller för traditionellt timmer.

Samtidigt pekar utvecklingen mot att dessa krav kan behöva ses över. För moderna byggkomponenter, som korslimmat trä, spelar stockarnas längd och rakhet mindre roll, eftersom virket fingerskarvas och sammanfogas till önskade dimensioner. Det öppnar för att även kortare och mer kvistiga björkstockar kan användas.

Möjligheter för industrin

Beräkningar visar att det finns tillräckliga volymer inom rimliga transportavstånd för att starta nya sågindustrier inriktade på björk. I kombination med massabruk kan biprodukterna från de nya industriernerna tas tillvara mer effektivt, vilket ökar lönsamheten.

Men för att lyckas krävs utveckling av både logistik och aptering, alltså hur träden kapas i skogen. En annan nyckel är att industrin anpassar sina kvalitetskrav till framtida byggkomponenter snarare än traditionellt sågvirke och utvecklar nya processer som gör det möjligt att använda större delar av råvaran.

Slutsats

Björken är idag en till stor del outnyttjad resurs i Sverige. Genom att utveckla industrin, öka kunskapen och anpassa kvalitetskraven kan björken ta steget från massaved till byggmaterial. Det skulle skapa nya marknader, ge skogsägare bättre betalt för sitt lövvirke och bidra till ett mer hållbart byggande i framtiden.