Återbeskogning som en klimatlösning – det svenska exemplet

Texten och nedanstående rapport bygger på en presentation på COP30 i Belém, Brazil, 10-21 november 2025. 

Från kala hedar till gröna skogar

Sveriges resa från avskogning till skogsframgång kan erbjuda en hoppfull modell för världen.

I mitten av 1800-talet stod Sverige inför allvarlig avskogning och fattigdom. Skogar hade huggits ner för bränsle och byggmaterial utan återplantering, vilket lämnade efter sig kala landskap. Södra Sverige, som tidigare varit rikt på skog, dominerades av lågproduktiva hedmarker.

En vändpunkt kom med Skogsvårdslagen från 1903, världens första moderna skogslag, som krävde återplantering efter avverkning. Organisationer som Skogssällskapet mobiliserade samhällen för att återställa skogarna, vilket omvandlade det avskogade landskapet – och därmed ekonomin.

Global potential för återbeskogning

Som ett verktyg för att mildra klimatförändringar har forskare undersökt hur återbeskogning kan bidra. Skogarnas förmåga att absorbera koldioxid (CO₂) gör dem till ett kraftfullt verktyg för klimatarbete. En studie från 2019 uppskattade att 900 miljoner hektar mark globalt skulle kunna återbeskogas, vilket potentiellt kan ta bort 205 gigaton kol från atmosfären – nästan två tredjedelar av det kol människan har tillfört.

Nyare studier varnar dock för praktiska utmaningar – såsom markanvändningskonflikter, risker för biologisk mångfald och tillgång till vatten – som minskar denna potential. Trots detta återstår 389 miljoner hektar som är lämpliga för återbeskogning, vilket erbjuder betydande klimatfördelar.

Skogar, kol och substitutionseffekten

Hållbart förvaltade skogar kan öka kolinlagringen, minska användningen av fossila råvaror och stödja långsiktiga klimatmål. När träd avverkas innan de når full mognad och ersätts med nya, fortsätter skogen att absorbera CO₂. Produkter tillverkade av trä lagrar också kol och kan ersätta fossilintensiva material.

Efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter är marknadsdriven, vilket gör att efterfrågan på skogsråvaror ökar. Att använda skogsprodukter istället för fossilbaserade undviker utsläpp – detta kallas substitutionseffekten.

Återvinning förstärker denna effekt. I Sverige fördubblas klimatnyttan genom återvinning av skogsprodukter efter användning, särskilt genom återvinning av papper.