Markfuktighetskartor identifierar riskområden för barkborre

En uppföljning av skördardata i kombination med digitala markfuktighetskartor stärker tidigare hypoteser om att markfuktighet kan användas för att förutse angrepp av granbarkborre.

Den ovanligt varma och torra sommaren 2018 utlöste Sveriges största registrerade utbrott av granbarkborre (Ips typographus). Mellan 2018 och 2021 har ungefär 26 miljoner kubikmeter granskog skadats i både Götaland och Svealand (Wulff & Roberge 2020, 2021). Den huvudsakliga metoden för att bekämpa granbarkborren i större skala är att avverka och transportera bort angripna träd. Om avverkningen genomförs innan barkborrarna hunnit utvecklas till vuxna individer, kan man minska barkborrepopulationen.

Vid angrepp över stora områden är effektiviteten i att lokalisera angripna träd en viktig faktor. Möjliga hjälpmedel är drönare och riskkartor som baseras på faktorer som påverkar angreppsrisken. En känd riskfaktor är torkstress, som påverkar granens motståndskraft mot angrepp av granbarkborre. I denna studie har skördardata och digitala markfuktighetskartor använts för att identifiera riskfaktorer för granbarkborreangrepp.

Studien stärker tidigare hypoteser att markfuktighet påverkar risken för granbarkborreangrepp. Genom att utnyttja digitala markfuktighetskartor kan man därmed effektivisera identifieringen av högriskområden, vilket underlättar en mer proaktiv hantering av framtida utbrott.

Läs fördjupning

Metodik

Studieområden och datainsamling

Studien baseras på skördardata från områden i östra Småland, avverkade av Södra skogsägarna (Figur 1). Totalt ingick ca 440 unika virkesordrar och avverkningar utförda mellan 2018 och 2022 (Tabell 1). För studien användes data från Nationella Marktäckedata (NMD) för att uppskatta skogstyper i de utvalda områdena, och en detaljerad analys av markfuktighet baserad på data från SLU.

Figur 1. Skogsmarksarealen för försöksområdet beräknades till 993 km² (Nationella marktäckedata).

Urval år

Avverkningsvolymerna för år 2021 valdes för vidare analyser, då bedömningen var att många avverkningar för 2019 och 2020 avsåg bestånd med äldre angrepp, och att rutinerna för angivelse av rätt koder för skadat virke vid avverkning hade lägre efterlevnad dessa år. När det gäller 2018 och 2022 var volymerna inte heltäckande över året och materialet innehöll färre trakter. För 2018 gäller samma tveksamhet kring efterlevnad av rapportering som för 2019 0ch 2020, även om man dock kan anta att åldern för dessa angrepp inte var mer än sex månader. Kvar att utvärdera är då avverkningarna utförda år 2021 med 128 trakter och en areal på 683 hektar (Tabell 1).

Tabell 1. Antal unika virkesordrar (UNIQUE_vonum) och avverkad areal fördelat per år.

Avverkningsår	UNIQUE_vonum	Hektar
2018	46	170
2019	122	516
2020	117	566
2021	128	683
2022	31	191
Summa:	444	2125

Södras marknadsandel uppskattas till 50 procent inom området. För hela området beräknades fördelning av skogstyper med Nationella marktäckedata (NMD) (Figur 1). Figur 2 ger skogsmarkens fördelning i hektar baserat på skogstyper.

Figur 2. Fördelning (hektar) av skogstyper (grupperade) för området enligt Nationella marktäckedata.

Avverkade volymer och arealer

För varje avverkad trakt beräknades skördardata för ytor i storleken 10x10 meter (Figur 3). För varje ruta, baserat på skördardata, räknade vi ut total volym, volym frisk gran, volym barkborredödad gran samt grundytevägda värden för höjd och diameter (Tabell 2). Till varje ruta kopplades även informationen om skogsstyp enligt Figur 2.

Figur 3. Rutnät 10x10 meter med sammanställd information över avverkade träd.

Tabell 2. Metodik för att beräkna volymer (m³f) per sortiment baserat på skördardata.

Storhet	Beräkningsmetod
Total volym	Summering av alla avverkade stockars volym
Volym frisk gran	Summering av volymen hos alla stammar som har registrerats som oskadad gran av skördarföraren
Volym barkborredödad gran	Summering av volymen hos alla stammar som har registrerats som barkborredödad och alla stockar som har registrerats som barkborreskadade sortiment

Markfuktighetskartan från SLU är en rasterkarta med en meters upplösning med värden mellan 0 och 100 (Figur 4). Klassningen ger en prediktion av markens fuktighet från torr, med röd färg och pixelvärde under 10, till blöt mark, med pixelvärde över 90 och blått på kartan. För analysen användes verktyget Zonal Statistics as Table i ArcGIS Pro, vilket möjliggör beräkning av statistiska mått för rasterdata inom specifika zoner (se How zonal statistics tools work för mer information).

Figur 4. Rutnät 10x10 meter med SLU Marfuktighetskarta.

Urval trädslag

De 128 unika virkesordrarna består i sin tur av 68 261 rutor på 10x1o meter. Den ekonomiska skadan från granbarkborrar sker uteslutande på gran, så rutor där det inte förekommer gran eller granbarkborreangripna träd uteslöts för vidare analyser. Kvar blev 96 virkesordrar och 29 379 rutor (Figur 5).

Figur 5. Rutnät 10x10 meter med SLU Markfuktighetskarta och med rutor där det avverkats gran och/eller angripna träd (Gröna).

Trädhöjd

För de 29 379 rutorna beräknades även medelvärdet av trädhöjden från Skogliga grunddata.

Utfall

Avverkade volymer och arealer

Materialet kommer från maskiner under ordinarie produktion. Avverkning av granbarkborreskadad skog var under perioden viktig, men huvuddelen är ändå vanlig avverkning, där beslutet att avverka inte tagits på grund av granbarkborreangrepp. Andelen av den avverkade volymen som är klassad som angripen av granbarkborre är i detta material och urval 5 procent (Tabell 3). I en tidigare studie (Weslien m.fl. 2022) var andelen högre, 8 procent av volymen. Det man ska betänka är att vid urvalet "enbart välja rutor med avverkad gran och granbarkborreskog" ökade även volymen per hektar, och att granskog generellt håller högre volyminnehåll jämfört med tall- och blandskogar.

Tabell 3. Volymer och andelar skadad skog enbart där avverkad gran och granbarkborreskog förekommer.

	Antal	Barkborreträd (m³f)	Frisk gran (m³f)	Total volym (m³f)	Angrepp (%)
Rutor 10x10	29 379	4 984	78 019	105 309	5 %
Hektar	294	17	266	358	5 %

Rapporterat trädslag från skördarmätningen har hög samstämmighet mot karteringen från NMD. De rutor med avverkad gran har i stort även varit klassade som granskog (Figur 6).

Figur 6. Avverkade volymer totalt per skogstyp (NMD).

Barkborreskador och markfuktighet

Merparten av den avverkade volymen i materialen har avverkats utan några noteringar från skördarföraren om angrepp (Tabell 3). Förutom att man avverkat skadad skog har man även utfört avverkning för att riskminimera, det vill säga att bestånd som bedöms ha en överhängande risk för angrepp avverkats, trots att de vid tillfället varit oskadade. Av volymerna som är klassade med skador återfinns 65 procent i rutor med beräknat markfuktighetsindex under 10, jämfört med motsvarande för totala volymen där andelen är 57 procent (Figur 7). Det är inget nytt att risken för angrepp ökar vid minskad markfuktighet, utan befäster redan känd kunskap att torra marker ökar risken och att detta även går att följa i produktionsdata i kombination med digitala kartor.

Figur 7. Procentuell fördelning av avverkad volym för granbarkborrevolym (brun) och total avverkad volym (orange) fördelat på markfuktighetsklass (SLU) grupperat 0–100 i steg av 10, där 0 är minst fuktig och 100 mest fuktig.

Barkborreskador och trädhöjd

Andelen skadad volym var störst för träd i höjdklassen 22–23,9 meter (Figur 8). I materialet var även den avverkade totala volymen störst i samma höjdklass. Över 24 meter minskade andelen skadade träd och den avverkade volymen. Tyvärr fanns inte tillräckligt med tillgängliga data för att kunna göra korrelationsanalyser mellan markfuktighetsdata och trädhöjd.

Figur 8. Andelen avverkad volym klassad som angripen av granbarkborre och trädhöjd grupperat i 20 dm-klasser från Skogliga grunddata.