Från vattenkartor …. till Bestway!
För nästan tio år sedan introducerades markfuktighetskartorna i Sverige som ett verktyg för att visualisera grundvattennivåer nära markytan.
Spårbildning på fuktig och blöt mark intill bäckar och sjöar är viktigt att undvika. Markfuktighetskartorna har gett planerare och maskinförare ett användbart verktyg i arbetet med att motverka körskador, säger Eva Ring, forskare vid Skogforsk.
Mycket talar för att markfuktighetskartona gjort stor skillnad. Enligt en studie från 2013 fanns det på en medelavverkning 0,77 allvarliga körskador per hektar. När markfuktighetskartorna började användas mer utbrett 2015 minskade detta till 0,15 allvarliga skador per hektar. Trots minskningen räknas fortfarande körskador som en av de största utmaningarna inom skogsbruket vid avverkning och gallring. Sima Mohtashami, forskare vid Skogforsk, framhåller att smartare beslutstöd kan vara nyckeln till att tackla detta problem.
– För att minska risken för körskador behöver planerarna och maskinförarna beslutsstöd som skattar markens bärighet ännu bättre., säger Sima Mohtashami. Med beslutsstöden är det idag möjligt att avgöra vilka trakter som bör avverkas när marken är tjälad och vilka som kan avverkas året runt. De underlättar också planeringen av körvägarna så att exempelvis de med flest överfarter hamnar på de mest bäriga områdena. Men med ytterligare input, som väderdata och jordartskartor, kan man nå längre!
Eva Ring och Sima Mohtashami , Skogforsk.
Bestway
En stor fördel är att modellen tar fram skotningsavstånd och lutning. Det blir också ett objektivt underlag för bortsättning i samtal med entreprenörerna, säger Maria Johansson som planerar avverkningar på SCA Skog.
När markfuktighetskartorna slog igenom öppnades möjligheterna för att använda dem i beslutstöd. Ett konkret resultat av forskning och utveckling är beslutsstödet Bestway. Genom att kombinera data om terräng, markfukt, virkesvolym och hänsynstaganden till natur och kultur ger Bestway förslag på lämpliga basvägar, säger Linnea Hansson, forskare vid Skogforsk.
Beslutsstödet Bestway skapar förutsättningar för att förkorta körsträckan, minska dieselförbrukningen och undvika markskador.
– Skogforsk har under en längre tid strävat efter att optimera skotningsarbetet, och med skogsbrukets snabba digitalisering och markfuktighetskartornas framsteg kunde nästa steg tas i form av Bestway, säger Linnea Hansson.
Framtiden: Skotstöd
Linnea Hansson och hennes kollegor arbetar nu med nästa steg.
– Vi har påbörjat ett projekt, Skotstöd, som syftar till att ge skotarförare konkreta ruttförslag för avverkningstrakten. Där är fokus på att få till effektiva rutter och bra samlastning så att avlastningen vid avlägget blir effektiv. Modellen ska ta hänsyn till lutning och markfuktighet på samma sätt som Bestway. Skillnaden mellan Skotstöd och Bestway är att Bestway körs före avverkning för att planera basvägar och avlägg medan Skotstöd också baseras på skördardata om virketskvalitet och positioner. Analysen görs alltså precis före skotningen. När skördaren lagt upp sitt arbete med ett beslutstöd som Bestway blir hänsynen till marken förstås bättre.
Verktyget behöver finslipas och testas. Just nu byggs möjligheten för användaren att föreslå genvägar in så att inte programmet bara kan välja att köra exakt där skördaren kört.
– Om allt går enligt planerna kommer vi att ha ett förarstöd som fungerar på de flesta ställen inom några år. Vårt mål är att skapa en prototyp som skogsnäringen kan integrera i sina egna system och förbättra efterhand, på samma sätt som Bestway, säger Linnea Hansson.
– Forskningen om markfuktighetskartor har varit avgörande för att utveckla och förbättra beslutsstöd som Bestway, säger Linnea Hansson, forskare på Skogforsk.
