Gå till:

Så tycker branschen (2)

Magnus Karlerydh, John Deere och Fredrik Gunnarsson, Freddes skogstjänst
Så tycker branschen

Magnus Karlerydh, John Deere

Det är dieselmotorn som gäller under överskådlig framtid, även om FoU pågår av alternativa drivkällor. Det är budskapet från John Deere, som däremot tror att olika förarstöd och delautomation på sikt blir effektiva verktyg för jakten på en lägre förbrukning.

– Kranspetsstyrningen som vi kallar IBC, Intelligent Boom Control, är vår bas för en kontinuerlig utveckling av förarstöd, säger Magnus Karlerydh, som är chef för teknisk support på JD Sverige. Att stressa på och köra fortare sliter lätt på föraren och maskinen, men när maskinen själv optimerar kranrörelserna får vi ett smidigare och effektivare flöde. Vi jobbar även med förarutbildning för att uppnå hög produktion och bränsleeffektivitet– där lägger vi stort fokus på arbetsmiljön, så att föraren ändå ska känna sig avslappnad efter skiftet.

– På skördarna har IBC även anpassats till arbetscykeln – kranens bana och funktion anpassas automatiskt till skördarens arbetsfaser. IBC registrerar stockens riktning, så vi har en matningsassistent som stoppar matning mot hytten, den skapar alltså ett arbetssätt som skyddar föraren och maskinen. Vi har också en sågningsassistent som förhindrar sågning mot hytten och minskar risken för kedjeskott mot föraren.

– Och när skördaraggregatet förs till trädet styrs det automatiskt till kaphöjden. Efter kapet, när kranen dras närmare, lyfts skördaraggregatet automatiskt till upparbetningshöjden. I en sluttning anpassas dessutom rörelsen efter situationen. Och det är bara början, jag tänker mig att vi snart ser fler funktioner som vi knyter till IBC, till exempel hur maskinen sorterar upp olika sortiment i högar.

– Ett annat allt viktigare stöd är arbetsplaneringen, där har vi kopplingen mellan skördarens data om virkessortimenten och dess läge, som gör att skotningen blir effektivare.

Vad tror du om lastindex på skotarna, alltså kvoten mellan lastens och maskinens vikt. Kommer det att förbättras?

– I nästa generation maskiner kan man tänka sig att vi lyckas spara vikt med andra materialval. Men det får inte gå sönder, då tappar vi snabbt vinsten med en ökad last. Man ser förstås en del kreativitet i skogen, där man till exempel förlänger stakarna och lastar 22 ton på en 19-tonnare, men då börjar det tyvärr hända saker med komponenterna, vilket påverkar garantianspråken.


Fredrik Gunnarsson, Freddes skogstjänst

Förarnas kapacitet och planeringen av maskinresurserna är nyckelfaktorer för att få ned bränsleförbrukningen, tycker Fredrik Gunnarsson på Freddes Skogstjänst, som sitter
i Skogforsks tekniska samverkansgrupp, TSG. Men han lyfter även fram Skogforsks nya beslutsstöd för smartare skotning.

– Det är lättare att öka produktionen än att sänka bränsleförbrukningen, även om det förstås hänger ihop. Vad jag menar är att det är bättre att försöka nå en hög  produktionstakt än att försöka köra bränslesnålt genom försiktigare arbete. Får vi upp produktionen så sjunker förbrukningen per kubikmeter – och det är ju det som räknas!

Den andra nyckelfaktorn är en god planering av maskinflottan:

–Maskinerna ska kunna producera när motorn är igång, säger Fredrik Gunnarsson. Men skogsbruket blir allt mer komplicerat med ökad hänsyn till brandrisk … markens bärighet … nu senast hade vi en berguvshäckning som gjorde att vi inte kunde köra där just då. Det är alltså många yttre faktorer som ställer till det – det blir hattigt och får vi köra tre mil och ta en mindre volym för att sedan flytta igen, så drar förbrukningen iväg.

– Reduktionsplikten bidrar tyvärr inte heller, vår uppfattning är att bränsleförbrukningen har ökat något i takt med inblandningen. Vi förde statistik över samma körning med samma chaufförer under hösten 2021, och då ökade vi 0,3 liter i timmen på en skotare. Så säg att skotaren drar tio liter i timmen – det innebär tre procent upp.

– När det gäller genomförandet så har vi både John Deeres Timbermatic och Sveaskog med varsitt program där skotaren ser var virket ligger efter skördaren. Det är fina verktyg men jag tror mycket på Skogforsks kommande program för skotarstöd med konkreta, optimerade förslag på hur du ska köra. Det hjälper även nya maskinförare att
snabbare komma upp i produktionstakt.

– Anläggningssidan börjar visserligen elektrifieras, men de har ju en helt annan infrastruktur. Vi kan inte ha en sladd i baken, så det kräver ju en väldigt stor omställning i så fall.
Nej, jag tror att vi under överskådlig framtid får jaga förbrukningen genom att producera mera och planera bättre.