Så tycker branschen (1)
Erik Nilsson, Komatsu Forest
– Vi har under åren stegvis hanterat ökade lagkrav på reduktion av emissioner, vilket resulterat i en dramatisk reduktion av NOx och partiklar. Det har krävts stora investeringar och åtminstone ett av stegen resulterade i ökad förbrukning. Motoreffektnivåer har generellt ökat för ökad produktivitet, men också för att bättre hantera snabba motorlaster. Det är anledningen till att förbrukningen inte sjunkit så mycket under den här perioden. Men vi har idag mer bränslesnåla motorer än någonsin tidigare.
Och skogen skulle inte kunna få undantag när det gäller emissionerna?
Emissionslagstiftningen innebär samma konsekvenser för motortekniken inom alla branscher. Vi har svårt att se att just skogsmaskiner skulle beviljas undantag hos lagstiftare och myndigheter.
Generellt vill vi vara delaktiga i utvecklingen av skonsammare teknik och har mål för det – bland annat har vi satt tuffa mål för utsläppen av CO2per m3fub fram till 2030.
– Fossilfria bränslen är förstås viktiga, och HVO är ett steg på vägen, men förbrukningen per m3fub måste ned.De tekniska skiften vi nu gör på Komatsu ska utan undantag hjälpa oss att nå klimatmålen. Då måste maskinerna och förarnas systemstöd vidareutvecklas så att den totala effektiviteten ökar. Det handlar förstås inte bara om teknikutveckling, utan också om att undvika onödiga moment.
– Ett viktigt utvecklingsspår är våra system för förarstöd för att prestera mera med mindre, så att man kan hålla hög takt under längre tid utan att bli trött. I bakgrunden ger digital reglerteknik högre precision och lägre energiåtgång. Man kan säga att vi vill öka hastigheten utan att öka energiförbrukningen.
Vad tror du om elspåret?
– Inom branschen jobbas det med olika lösningar som till exempel hybridteknik med el. Men det finns inte bara en lösning. En av utmaningarna är att få ut olika energibärare till skogen. Utan laddstolpar måste det finnas andra lösningar anpassade för branschen.
Linnéa Carlsson, Sveaskog
– Att jobba med förarutveckling är den viktigaste vägen framåt, säger Linnéa Carlsson, som är teknikspecialist på Sveaskog.
–Mellan våra maskiner med några år på nacken och de sprillans nya maskinerna ser vi ingen skillnad i bränsleförbrukning, så Skogforsks nya siffror är ingen överraskning. Det går långsamt.
Metodikutvecklingen har däremot en stor potential:
– Vi kör regelbundet utbildningsinsatser, även om det under pandemin förstås har varit en lägre aktivitet. Men vi har bland annat kört en del REKO-utbildningar. Vi vet att krankörningen drar mycket bränsle och att förarna är olika effektiva. Att bränsleförbrukningen inte kunnat sänkas under de senaste femton åren beror heller inte på skogens utseende, menar Linnéa Carlsson.
– Nej, sedan Skogforsks förra bränsleuppföljning 2006 har medelstammen inte förändrats något i våra slutavverkningar, även om den krupit nedåt en del i gallringarna – från 0,10 till 0,08 m3fub. Men gallringens står å andra sidan bara för 20–25 procent av volymen. Vi har heller inga förändrade skotningsavstånd.
Vilka tekniska lösningar använder ni er av och vad är nästa steg?
– Det är mycket: Vi maximerar lastvolymer med olika reden. Vi kör flerträdshantering där det passar. Vi köper också kranspetsstyrning till alla våra egna maskiner. Vi kör en del HVO i våra maskiner men vi har inte sett någon påverkan på bränsleförbrukningen av det.
– Vi är också med i utvecklingsprojektet Centipede, där Komatsu tagit fram en bandgående skotare. Vi är även intresserade av att få en av de första seriemaskinerna av Ponnse EV1, som är en 15-tons elhybridskotare.