Gå till:

Miljö och miljoner – så går jakten på en lägre förbrukning

Foto: Sverker Johansson, Bitzer
En ny studie från Skogforsk visar att branschen kan använda automatiskt insamlade maskindata för att skatta bränsleförbrukningen. Och en effektivare uppföljning är en viktig faktor i jakten på allt högre bränslekostnader och en lägre klimatpåverkan.

Text: Sverker Johansson, Bitzer

Bränslekostnaden är en stor post i drivningen och den har som bekant skenat i spåren av Ukrainakriget, klimatkris och reduktionsåtaganden.

Tidigare har uppgifterna samlats in med enkäter, vilket är resurskrävande och data samlades bara in för en vintervecka och en höstvecka.

Skogforsk och den tekniska samverkansgruppen (TSG) har därför testat automatisk insamling av maskindata. Resultaten visar att skördardata för det mesta är tillräckligt bra för att göra användbara analyser, men datakvaliteten för skotardata måste säkras bättre innan en tillförlitlig modell finns.

Liten skillnad på 15 år

Idag går det åt cirka 1,7 liter bränsle per avverkad och framskotad kubikmeter. År 2006 låg förbrukningen på 1,69 liter och år 2012 på 1,86 liter/m3fub. Även om skillnaden mellan tidigare enkätresultat och automatiskt insamlat data är liten, finns metodskillnaderna där. Dessutom krävs det att det automatiskt insamlade datamaterialet kompletteras med fler maskiner som arbetar i gallring för att få en bättre representativitet för den maskinpark som används.

En sak är dock säker: mycket lite har hänt när det gäller bränsleförbrukningen under de senaste 15 åren. Varför? Vi har frågat.