logga
Bild: Skogforsk
Jag hittar Jonny Gannbäck och hans gäng i en brant sluttning ovanför Indalsälvens dalgång. Svartskogen står som en vägg i hyggets övre kant där skördaren jobbar. Ändå vet Jonny exakt var han är – på centimetern när!

Text och foto: Sverker Johansson, Bitzer

Jonny är den i Sverige som kört längst med Komatsus nya prototypsystem för realtidskorrigerad GNSS. Ungefär 35 satelliter från olika  positioneringssystem samverkar för att ge bästa position. Jag har hört att han är väldigt nöjd – och det stämmer:

– Det funkar klockrent – den är så exakt! Letar man ut en basväg så hittar man alltid rätt, även om det är mörker, snö och dåligt snitslat. Positionen far aldrig och hoppar och lurar iväg en på fel ställe. Förr kunde vi plötsligt ligga 50 meter på sidan och var tvungna att backa, eller leta oss tillbaka och ta ny riktning. Det här blir mycket, mycket effektivare. Nu räcker det att jag svänger med kranen, så visar en pil på kartan exakt åt vilket håll jag är på väg, och det stämmer utmärkt.

Jonny2.jpg

Inte i vägen

– Skogen är inte heller i vägen, vi jobbar ofta – som här – i tät, hög skog i långa sluttningar. Men det funkar alltid jättebra i våra slutavverkningar. Än har vi inte aggregatets position, men vi ser ju hur långt bort aggregatet är från maskinens position – och den litar vi på nu.

Nöjd med resultaten

I Sundsvall sitter SCA:s it-specialist Markus Näsman. Han är också mycket nöjd med resultaten från maskinerna som ingår i studien. Bland dem finns också en kranspetsstyrd Komatsu i Doroteatrakten, som i och med det interna koordinatsystemet på sikt har tekniska förutsättningar att ha samma goda noggrannhet även i aggregatet. För förarna vill gärna kunna se aggregatets position i GIS-programmet, till exempel då man avverkar mot en gräns.

Bra navigeringshjälpmedel

– Förarna verkar ha fått en ökad trygghet i det dagliga arbetet – positionen är en väldigt viktig del både när det gäller effektivitet och kvalitet, påpekar Markus Näsman. De litar fullt ut på riktningsinformationen och både i slutavverkning och gallring har förarna börjat använda kranen som ett navigeringshjälpmedel. Man pekar med kranen (eller svänger på hytten om det är ett annat maskinmärke), läser av dess riktning i vårt GIS-program och navigerar dit man vill komma. Och föraren av gallringsskördaren i studien menar att avståndet mellan stickvägarna och kartorna över stickvägsnätet blir mer exakta – det ger ett jämnare uttag och underlättar planeringen av skotningen.

– Nästa steg är att vi testar studiemaskinerna i ett testområde som vi skannat med högupplöst laser. Där kan vi bland annat avgöra vilka applikationer som blir möjliga att genomföra när positioneringen nu fungerar på trädnivå.

Viktigt tillverkaransvar

En annan viktig aspekt är teknik- och ”krångel”-kostnaden, menar Markus Näsman:

– Det är viktigt för oss att använda tillverkarnas egen utrustning, annars riskerar det att bli dyrare och krångligare för både oss och entreprenörerna. Så vi hoppas att de andra maskintillverkarna hänger på konceptet med utrustning som följer med maskinen, och som tillverkarna tar ansvar för.