Gå till:

Björkens möjligheter i ett framtida klimatanpassat brukande av skog – sammanställning av nuläget och förslag på insatser för framtiden

Foto: Anthony Ievlev/Unsplash
Björkar är våra vanligaste lövträd med över 12% av det totala virkesförrådet. Björken nyttjas inte optimalt. Projektet ska därför sammanställa kunskapsläget och identifiera kunskapsluckor.

Björkar är Sveriges i särklass vanligaste lövträd med över 12 % av det totala virkesförrådet. Ändå har forskningsinsatserna på trädslaget varit små under lång tid. I ungdomen är björkar än vanligare. I diameterklassen 0–9 cm är de vårt näst vanligaste trädslag med 34 % av stamvolymen medan de vid en ålder över 35 år, efter röjning och gallring, endast utgör knappt 5 %. I röjning och gallring försvinner sålunda mycket björk då det är brist på kunskap om hur björken kan och bör skötas för att vid högre ålder generera höga virkesvärden, ökad biologisk mångfald och positiva effekter på miljön. Med bättre och samlad kunskap kan situationen förändras så att vuxna björkar blir ett vanligare inslag i landskapet. Projektet avser att öka medvetenheten och förståelsen om skötsel och möjligheter i björkdominerad skog i ett framtida brukande under ett föränderligt klimat.

 

Det finns två trädformade björkarter i Sverige, vårtbjörk och glasbjörk. Glasbjörk dominerar och står för ca tre fjärdedelar av landets virkesförråd av björk. I södra Sverige är andelen vårtbjörk 30–50 % medan den i norra Sverige sjunker till 10–20%. Båda björkarterna är pionjärer anpassade till att överleva i ett landskap påverkat av skogsbrand. De är ofta först på plats på föryngringsytor och på övergiven jordbruksmark. Björkar växer fort i ungdomen och kräver mycket utrymme.

Konkurrens mellan trädindivider inträder snabbt och leder till att de tappar grönkrona och därmed tillväxtkapacitet. För att behålla björkar i ett vitalt tillstånd med åldern krävs därför en i tid anpassad skötsel. En ofta föreslagen modell är att sköta björk i tvåskiktade bestånd, där björk i den initiala fasen överskärmar gran. Medeltillväxten hos björk (vårtbjörk) ligger för närvarande som högst på drygt 10 m3sk ha-1 år-1 för omloppstider på 30–40 år under nordeuropeiska förhållanden. Det finns emellertid en stor potential att förbättra såväl tillväxt som virkeskvalitet genom förädling. Samspelet mellan träd och mark påverkar trädens tillväxt och markens näringsstatus och allokering av kol. Ur ett miljöperspektiv behövs en analys av hur björkar fungerar i relation till andra trädslag. Björkens betydelse för flora och fauna är knapphändigt känd och det behöver utredas hur biologisk mångfald påverkas i ett landskap där andelen björkskog förändras. Klövvilt betar gärna på björk och det är viktigt att diskutera hur viltet påverkar/påverkas av en framtida satsning på björk.

Ett bättre nyttjande av björkresursen är kritiskt för att utveckla inhemsk och internationell marknad för trädslaget och öka förädling av råvaran. Bättre användning av björk, som har andra egenskaper än våra barrträd, är också positivt för utvecklingen av landsbygden då mer och ny produktion kan förläggas dit. Förbättrad skötsel och ökad lönsamhet skulle innebära att vi får ett reellt alternativ till de dominerande trädslagen gran och tall. Markägare och industri får en spridning av risk och står bättre rustade inför ett klimat i förändring.

Vi bedömer att ett av våra vanligaste trädslag inte nyttjas på ett optimalt sätt oavsett vilket av skogens värden som avses. Vi saknar en stabil kunskapsgrund om björk och den kan till en betydande del göras genom kunskapssammanställningen i projektet. Dessutom kommer arbetet att visa var de stora kunskapsluckorna finns och vad som sålunda krävs för att kunskapen om björk ska bli mer komplett.

Projektets mål är att systematiskt sammanställa och sprida kunskap som finns om björk ur olika aspekter och visa på de möjligheter som gör att inslag och användning av björk kan öka. Det är svårt att förutsäga hur skogens resurser kommer att användas i framtiden och det krävs beredskap med alternativ som underlättar anpassningen till förändringar av bland annat klimat och marknad. Att ha flera alternativa trädslag vid skogsodling är ett konstruktivt sätt att öka handlingsutrymme, sprida risker och minska skogsägares och samhällets sårbarhet.

För att nå målen genomförs projektet i följande steg:

  1. Sammanställning av existerande kunskap om björk i en rapport.
  2. Utifrån sammanställningen ges konkreta rekommendationer för skötsel av björk med olika mål.
  3. Information och rekommendationer sprids till en bred krets avnämare vari ingår skogsägare, industriföreträdare, men även myndigheter och allmänhet. Det långsiktiga målet är att skogsbruket och skogsindustrin skall bättre tillvara björkens potential både för virkesproduktion och som bidrag till leverans av andra ekosystemtjänster från skogen.

 

Projektet finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygsutvecklingsprogrammet (Journalnummer 2019-2152).

EU-logo-jordbruksfonden-farg.jpg