Gå till:

Törskate – riskfaktorer och skötselråd

Foto: Henrik Svennerstam
Plantera inte tall på allt för rika marker och var försiktig med att anlägga nya bestånd på hög höjd i riskgeografier. Det är några av slutsatserna från ett stort inventeringsprojekt i norra Sverige.

Törskate är en skadegörare som skapar stora problem för skogsbruket i Norrbotten och mindre geografier i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Markägare har därför efterfrågat beslutsunderlag och skötselrekommendationer för riskområden och törskateangripen skog. Det finns också kunskapsluckor kring törskatesvampens grundläggande biologi och vilka faktorer som påverkar svampens spridning och skadeverkningar.

Över 400 bestånd inventerades

För att fylla dessa kunskapsluckor startades ett inventeringsprojekt i samarbete med Holmen Skog, Sveaskog, Norra Skog och SCA 2020. Tillsammans med markägarna togs en bruttolista fram med bestånd i ett antal regioner som uppfyllde dessa krav:

  • 10–30 år gammal skog.
  • En tallandel om minst 40 %.
  • Ingen contortatall.

Av de bestånd som uppfyllde kraven slumpades ett antal ut för inventering. Inventeringsarbetet utfördes av högskolestudenter inom skoglig utbildning/biologi under åren 2021–2022. Arbetet utfördes under åtta sommarveckor respektive år och resulterade i att totalt 421 bestånd inventerades.

Figur 1.jpg

Figur 1. Inventeringens utbredning och övergripande resultat. Blå symboler indikerar bestånd utan angrepp och gula till röda symboler angripna bestånd med varierande angreppsfrekvens.

Målet: riskfaktorer och rekommendationer

Huvudsyftet med projektet var att inventera tallungskog och undersöka kopplingar mellan törskateförekomst och ståndortsfaktorer/beståndsfaktorer/geografiska faktorer och historisk skötsel. Målet var att med hjälp av inventeringsdata och registerdata identifiera riskfaktorer för törskate och om möjligt utifrån identifierade riskfaktorer ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för anläggning av nya bestånd i riskgeografier eller för skötseln i befintliga, redan angripna bestånd.

Slutsatser och råd

Projektet har identifierat ett antal variabler med koppling till förekomsten av törskate och det är främst beståndsvariabler indikativa för mer produktiva ståndorter som utgör riskfaktorer för törskate. Men en komplicerande omständighet är att de flesta ståndorts- eller beståndsvariabler som identifierats som riskfaktorer i Norrbotten inte utgör riskfaktorer i övriga län.

De generella skötselrekommendationer som projektet kan ge baserat på identifierade riskfaktorer är:

  • Tillämpa strikt ståndortsanpassning i riskgeografier för törskate, där tall inte bör planteras på marker rikare än blåbärsristyp.
  • En i riskgeografier justerad gränsdragning i valet mellan tall och gran vid etablering av nytt bestånd, där tall inte bör planteras på marker i det rikare spannet av blåbärsristypen.
  • Överväg noga om andra alternativ finns innan nya tallbestånd anläggs på höjdlägen i riskgeografier.

Utöver de råd som bottnar i av projektet identifierade riskfaktorer, så kan även riskspridning vara ett sätt att hantera törskateproblematik. I praktiken kan det handla om att från beståndsetablering till slutavverkning till exempel plantera fler plantor, anlägga blandbestånd, bibehålla större stamantal vid röjning och gallring och om möjligt premiera andra trädslag vid skötselåtgärder.

 

Projektet är planerat och utfört av Skogforsk med finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Landsbygdsprogrammet (journalnummer 2020–865).

 

Logga EU.jpg

Nr 63-2023    Publicerad 2023-11-28 13:20
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.