Volymproduktion hos förädlad björk

Björkförädling

I slutet av 1980-talet tog björkförädlingen ny fart. Plusträd utvärderades i avkommeprövningar på olika lokaler i Sverige. Totalt testades 1500 träd och baserat på resultatet från testerna gjordes ett urval till en baspopulation för framtida förädlingsinsatser.

Nu finns det sju björkpopulationer med cirka 50 individer i varje som ska producera de nya björkgenerationerna genom kontrollerade korsningar. Det nya materialet ska användas för etablering av nya genetiska tester och för urval av nya, ännu bättre förädlingspopulationer.

Ett viktigt syfte med björkförädling är att öka volymproduktion. Ett annat mål är att förbättra kvaliteten i förhållande till det naturligt föryngrande materialet.

Svårt att svara på hur väl de presterar

Hur mycket bättre producerar förädlad björk jämfört med oförädlad? Frågan förekommer ofta i skogliga diskussioner men är inte lätt att svara på. För det första är det svårt att definiera egenskaperna hos ett oförädlat material eftersom det kan skilja sig mellan olika delar av landet och mellan olika år. Försiktiga skattningar baserat på Ekebo 5 (fröplantage i växthus) indikerar att plantorna från plantagen kan ge 15 – 18 procent större volymproduktion jämfört med ett oförädlat material som odlats under samma förhållande.

Figur 1. Ekebo5, växthusfröplantage levererar frö för användning i södra Sverige.

Förädlingen av björk är relativt snabb och nya fröplantager börjar producera frö redan efter några år. Under tiden som ett försök pågår för att mäta volymproduktionen så hinner flera omgångar av nya fröplantager komma i produktion, vilket innebär att försöksresultaten inte avspeglar potentialen hos dagens fröproduktioner. Fältförsök för att mäta volymproduktionen är dyra att etablera och resurserna för björkförädlingen är små, vilket har lett till att det råder brist på den typen av data.

Hur mycket producerar den förädlade björken egentligen?

I studien sammanställdes data från 52 försök (228 försöksytor) från södra och mellersta Sverige som var 7–63 år gamla. De flesta försöken planterades med förädlat material men förädlingsgraden varierade kraftigt. I analysen ingick proveniensförsök, avkommeprövningar, klontester och praktiska planteringar. Försöken var i huvudsak anlagda på skogsmark men det ingick även en del odlingar på jordbruksmark. Det planterades cirka 2500 plantor per hektar. De äldre försöken har gallrats en eller flera gånger enligt olika gallringsstrategier.

För att beskriva produktionen i det heterogena materialet togs det fram en modell som beskrev sambandet mellan den totala grundyteproduktionen och beståndsåldern. Tillvägagångssättet kan liknas vid den metod som används för att skatta ståndortsindex baserat på sambandet mellan beståndsålder och övre höjd.

Resultat

Enligt studien producerar björk på normal skogsmark i södra och mellersta Sverige 6,5 - 10,5 m³ per hektar och år. På jordbruksmark i södra Sverige kan produktionen uppgå till 12,8 m³ per hektar och år (Tabell 1). Enskilda parceller inom vissa försök har producerat ännu mer.

I fälttesterna testades materialet med varierande genetisk bakgrund och med stor genetisk diversitet. Diversiteten i fälttester är betydligt större än i fröplantager, där ett fåtal av de bästa individer producerar frö som sedan används för att producera plantor åt skogsbruket. Det betyder att de genetiska vinsterna i fälttester med stor sannolikhet är lägre än de genetiska vinsterna hos material från fröplantage.

Tabell 1. Simuleringar av fyra björkbestånd planterade med 2500 plantor per hektar på fyra olika ståndorter. Simulering startade vid 10 års ålder och med ett återstående stamantal som antogs vara 2200 plantor per hektar. En sen röjning och två gallringar med uttag av 30 % av grundytan utfördes inom varje bestånd. Markvärdet beräknades med 2,5 % ränta.

Det är mycket sannolikt att produktionen kan ökas ytterligare genom användning av material som produceras i fröplantager och genom förbättrad skötsel med optimalt planteringsförband och optimerad gallringsregim. Dessutom är förädlingen en pågående process där nya material fortlöpande tas fram som kan förväntas öka produktionen i det praktiska skogsbruket. Användning av det förbättrade materialet ska öka produktiviteten ännu mer.

Studien är ett första steg för att skatta effekten av genetisk förädling på volymproduktion och för att bedöma lönsamheten hos förädlade björkbestånd. Det behövs däremot fler försök för att studera relativa skillnader i volymproduktion och kvalitetsegenskaper mellan nya förädlade sorter.

Figur 2. Björkbestånd etablerad med materialet från finsk fröplantage, planterad 1991 i Finland, 44% högre volym produktion än oförädlat material av lokal ursprung.

Finansiering

Studien har finansierats av Stiftelsen Werner von Seydlitz. Under 2023 ska fem försök planteras där man långsiktigt ska kunna studera skillnader mellan olika björksorter och jämföra deras produktion med gran från fröplantager. Anläggning av försöken finansieras av Föreningen Skogsträdförädling, Södras Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning, Stiftelsen Skogssällskapet, Hildur & Sven Wingquists stiftelse för skogsvetenskaplig forskning (Remningstorp) och Rappe- von Schmiterlöwska Stiftelsen (Tagel).

Kompetenscentrum för snabbväxande lövträd

Skogforsk deltar i projektet TREES FOR ME (TFM) som är ett kompetenscentrum för snabbväxande lövträd bland annat björk. Femtio partnerorganisationer som representerar universitet och forskningsinstitut, samt företag och offentlig sektor medverkar. Centrets mål är att utveckla vetenskapsbaserade och innovativa lösningar samt bygga framtida kompetens inom ett nytt skogligt försörjningssystem för biomassa som kan användas till högvärdiga material- och energiprodukter. Totalt kommer 13 doktorander att rekryteras till centret.